Delad eller gemensam ekonomi?

 

En av de vanligaste frågorna jag får är hur man ska lägga upp sin gemensamma ekonomi. Hur mycket ska var och en bidra med? Hur mycket ska var och en ha för egen del? Ska den andre få lägga sig i vad jag gör med mina pengar? Bråk om pengar är vanligt men onödigt. Därför har vi gjort en film om tre olika sätt att få en mer konfliktfri relation till pengar och varandra. Hoppas du ska gilla den. Här nedan kan du läsa mer:

Allra viktigast för att undvika konflikter
Om jag ska sammanfatta det viktigaste i en enda mening så blir det:
Se till att var och en har egna pengar att röra sig med och ha inga synpunkter på vad partnern använder sin pengapott till.

Det finns inget rätt eller fel
Det finns inget upplägg som är absolut rätt eller fel. Så mitt tips är att ni bestämmer er för något av nedanstående tre huvudspår, utvärderar efter två– tre månader och justerar tills ni hittar en form som passar.

 

1) Dela fifty-fifty – passar bra för sambor med lika inkomst

Att dela fifty-fifty på hushållsutgifterna fungerar bra i kompisförhållanden eller i samboförhållanden där båda har ungefär lika stor inkomst. Däremot fungerar det dåligt vid stora inkomstskillnader.
Låt säga att hushållsutgifterna är 20 000 kronor, att den ene tjänar 22 000 kronor efter skatt och den andre tjänar 11 000 kronor efter skatt. Delas hushållsutgifterna fifty-fifty (10 000 kronor var) får den ene kvar 1 100 kronor i månaden till personliga utgifter medan den andre har hela 12 000 kronor i månaden att röra sig med. Det är som bäddat för konflikter. Dessutom, detta är inget alternativ för gifta med olika inkomster. Gifta har nämligen underhållsskyldighet gentemot varandra så att de ska kunna ha samma standard trots olika inkomst.

Tips för att undvika konflikter!
* När ni flyttar ihop: Använd Konsumentverkets budgetkalkyl för att få en grov uppskattning av de gemensamma hushållsutgifterna, såsom mat, förbrukningsvaror och hemutrustning. Knappa in antal personer i ert hushåll, gå till fliken ”övrigt” och tryck på knappen ”hämta budgetsiffror”.

 

2) Var och en bidrar efter sin förmåga – passar bra för många 

Så här fungerar det: Säg att du står för 60 % av hushållets inkomster. Då får du också stå för 60 % av de gemensamma hushållsutgifterna. Var och en behåller resten för egen del.
Eller i siffror: Säg att du får ut 24 000 kronor i månaden, din partner får ut 16 000 kronor i månaden och era gemensamma hushållsutgifter är 20 000 kronor.
Er totala inkomst är alltså 40 000 kronor, varav du står för 60 % och din partner för 40 %. Din andel av de gemensamma hushållsutgifterna blir 12 000 kronor (60 %) och din partners andel blir 8 000 kronor (40 %). När ni har fört över pengar till hushållskassan har du kvar 12 000 kronor i månaden till dina personliga utgifter medan din partner har kvar 8 000 kronor i månaden.

Detta alternativ fungerar bra för många, särskilt för unga sambor eller vuxna som flyttar ihop senare i livet. Fördelen är att var och en bidrar till hushållet efter sin förmåga och att var och en samtidigt får pengar över till personliga utgifter. Min erfarenhet är att detta minskar risken för bråk om pengar.

Tänk på att detta alternativ är mindre lämpligt om en av er arbetar deltid för att till exempel ta hand om barn. Då är det viktigt att den av er som går ner i tid och lön blir kompenserad ekonomiskt på flera sätt; pengar att röra sig med under månaden, sparande, premiepension och eventuellt också privat pensionssparande.

Tips för att undvika konflikter!
* Lägg gärna till en post för gemensamt sparande i hushållsutgifterna och starta ett automatiskt månadssparande.
* Försök att inte ha synpunkter på hur din partner väljer att använda sina personliga pengar. Det är helt okej att ni gör olika prioriteringar och val även om ni lever tillsammans.
* Se till att den part som arbetar deltid för att till exempel ta hand om barn får ekonomisk kompensation.

 

3) Helt gemensam ekonomi – passar bra för gifta som levt ihop länge

Detta alternativ innebär att ni lägger alla inkomster i en hög som ni använder till både hushållsutgifter, personliga utgifter och sparande.

Detta upplägg är vanligt bland gifta och sambor som har levt tillsammans länge. Nackdelen är att upplägget kan leda till konflikter som i värsta fall kan ta sig uttryck i en dragkamp om pengarna eller till och med ren utpressning som påverkar både förhållandet och ekonomin negativt, till exempel:  ”du röker och då kan jag minsann köpa nya kläder för 1 500 kronor i månaden”

Tips för att undvika konflikter!
* Tänk på att sambor inte ärver varandra och att det endast är bostad och bohag som anskaffats för gemensamt bruk som delas lika vid en eventuell separation. Tänk igenom hur ni vill att tillgångar ska fördelas, skriv avtal så att det blir som ni vill och överväg att fördela ekonomin enligt alt. 2.
* Se till att var och en har en egen pengapott att röra sig med, förslagsvis en lika stor summa till var och en.

 

Gör det enkelt och praktiskt: 

Öppna ett gemensamt konto för gemensamma utgifter och lägg upp automatisk överföring från era respektive lönekonton. Betala gemensamma räkningar från det gemensamma kontot.

Välj antingen betalkort eller kreditkort för övriga gemensamma utgifter. Ett alternativ är att koppla varsitt betalkort till det gemensamma bankkontot så att inköp dras direkt ifrån bankkontot. Ett annat alternativ är att ansöka om en kontokredit och koppla varsitt kreditkort till kontokrediten. Då redovisas alla inköp i efterhand på en separat faktura, vilket brukar ge bra överblick över utgifterna. Om ni väljer att betala in hela inköpssumman vid varje månadsslut behöver ni inte betala ränta på beloppet. Var noga med att bara betala gemensamma utgifter med de gemensamma korten och ha dessutom egna kort för personliga utgifter. På Konsumenternas Bankbyrå kan ni jämföra avgifter och villkor på över 100 kort.

Starta gemensamt sparande med automatisk överföring från det gemensamma transaktionskontot. Dela upp sparandet i åtminstone två delar; en post för kortsiktigt sparande (buffert, trasig tvättmaskin, bilreparation…) och en för långsiktigt sparande (till exempel långsemester, inköp av ny bil, större renoveringar…)

 

Var delaktig och ta gemensamt ansvar:

Se till att båda har lika stor insyn i ekonomin, att båda har inloggningsuppgifter till gemensamma konton och kort och att båda rent praktiskt kan göra betalningar och kolla saldon. Även om en av er brukar sköta det praktiska är det viktigt att den andre har full insyn och kan ta hand om ekonomin vid behov. Delaktighet och gemensamt ansvar är viktigt. Varför inte testa att växla över ansvaret för det praktiska ett par månader?

Boka tid för avstämning. Du kanske tycker att det låter väldigt formellt att boka upp tider för att stämma av den gemensamma ekonomin. Gör det ändå, särskilt i början av ett nytt förhållande. Då minskar du risken för att irritationer växer till konflikter i det tysta. Med tydliga gemensamma mål blir det lättare att prioritera bland vardagsutgifterna och få mer pengar över.

 

Har du frågor eller funderingar? Eller har egna tips? Kommentera gärna!

 

Kommentarer

  1. Sverigekredit skriver:

    Mycket bra artikel som de flesta par borde läsa, oavsett civilstånd.

    Både gemensam och delad ekonomi har naturligtvis sina för- och nackdelar samt att det i båda fallen kan uppstå konflikter.

    Mina erfarenheter är dock att en överenskommen, delad ekonomi fungerar bäst i de fall där båda parter har en ordnad ekonomi och stadiga inkomster. Med en bra planering, struktur och budgetering så kan det minimera e.v konflikter.

    Gemensam ekonomi är dock ibland nödvändig, speciellt de fall där endast en part har stadig ekonomi och där det finns barn i relationen.

    Jag upplever en utveckling av minskad, ekonomisk kommunikation i många relationer där den ena eller båda parter inte är öppna mot varandra med vilka medel som finns och vad som görs med pengarna, även inom äktenskap. Just kommunikation är nog i de flesta fall avgörande för att privatekonomin inte ska bli ett problem i en relation.

    /Anders Karlsson
    Sverigekredit

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej Anders,

      Tack för din utförliga och intressanta kommentar. Jag delar din erfarenhet att en delad ekonomi med tydliga överenskommelser kring vad som är gemensamt respektive eget ofta är den bästa lösningen.

      Intressant att du ser en utveckling mot minskad kommunikation kring ekonomi i relationen. Har du några bra exempel? De tar jag gärna del av i så fall. Min erfarenhet är nämligen att det alltid förekommit att parter inte är öppna mot varandra kring sin ekonomi och försökt dölja inkomster och utgifter. Däremot har jag inte sett några tydliga tecken på att en ökad tendens till det.

      Och att kommunikation är nyckeln. Där sätter du huvudet på spiken.

      Hälsningar Bodil

  2. Sverigekredit skriver:

    Hej Bodil.

    Det kan vara min personliga upplevelse men på Sverigekredit får vi ofta samtal och mail från privatpersoner som har olika ekonomiska problem och det är inte alls ovanligt att det uppstått problem mellan två partners pga dålig kommunikation.

    Till exempel:
    – Ena partnern handlar över sina och familjens tillgångar utan att informera.
    – En partner tar lån i den andra partnerns namn och försätter denne i skuld utan vetskap.
    – Partners som inte ingått äktenskapsförord och hamnar i tvist vid skiljsmässa, vilket ofta leder till stora ekonomiska förluster för någon part.
    – Partners med gemensam ekonomi där ena partnern lagt undan pengar eller använt familjens pengar till egna intressen utan den andra partners vetskap.
    – Partners använder samma kredit- eller bankkort som är kopplade till samma konto och inte stämmer av med varandra kring sina köp.

    Saker som leder till oväntade konsekvenser i ekonomin, ibland för den ena eller båda parter.

    Detta är förstås en kombination av oansvarigt beteende och allmänt dålig ekonomisk koll, men det kokar ändå ihop till dålig kommunikation tycker jag.

    Kommunikation är nog nyckeln till det mesta i en god relation och en god ekonomi leder till trygghet och en avslappnad vardag med mindre stress och oro. En viktig grundsten vill jag tycka.

    /Anders Karlsson
    Sverigekredit

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej igen Anders,

      Jag känner väl igen dina exempel från mitt tidigare arbete som kommunal budget- och skuldrådgivare. Är helt ense om att kommunikation är grunden. Och kompletteras det med tydliga överenskommelser om spelreglerna för den gemensamma ekonomin och toppas med avtal i linje med överenskommelserna så skulle jag vilja säga att förutsättningarna är de allra bästa för att slippa ekonomiska bekymmer. Tänker att det är viktigt att vi som kommunicerar kring ekonomi pratar mer om detta. Jag ska försöka dra mitt strå till stacken 🙂

  3. Sverigekredit skriver:

    Hej igen Bodil.

    Ja, vi brukar som oftast försöka flika in det i kontakten med våra användare, utan att lägga näsan i blöt för mycket så att säga.

    Jag ska också göra mitt bästa från vårt håll. Vi försöker så gott vi kan att informera om sund ekonomi och vi kommer framöver att utöka Sverigekredit med mer information om sund privatekonomi och budgetering. Ekonomiskt samspel och kommunikation är absolut något vi ska ta upp där.

    Tack för inspirationen och den trevliga diskussionen 🙂

    Mvh.
    Anders Karlsson
    Sverigekredit

  4. Sverigekredit skriver:

    Hej Bodil!

    Jag hoppas att Sverigekredit nu också kan hjälpa och vägleda par och familjer i det ekonomiska samspelet. https://www.sverigekredit.se/ekonomiskt-samspel

    Vi har även utökat vår informationsbas med budgetering och planering av privatekonomi samt andra viktiga ämnen som rör ekonomi. Vi får hoppas att både er och vår information når ut och i alla fall gör en liten skillnad i samhället. 🙂

    Mvh.
    Anders Karlsson
    Sverigekredit

  5. Maria skriver:

    Hej!
    Nya sambor där mannen har två barn i tonåren sedan förut, ett gemensamt barn på tre månader, ett hus köpt gemensamt för 6 månader sedan.
    kvinnan föräldraledig utan föräldrapenning pga att vi tänkt spara dagar detta första år så att jag kan vara hemma längre än ett år med vår dotter.
    vi har satt in 6500 vardera till huskontot ända till nu, men mitt sparkapital sinar nu allteftersom.
    Vad tycker du är rimligt?
    Mvh Maria

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej Maria,

      Ja, när det händer många stora, härliga saker i livet på en gång så är det lätt att missa att man också behöver ett helt nytt ekonomiskt upplägg. Det som funkade förut (att dela exakt lika på hushållsutgifterna) blir helt tokigt när den ene är föräldraledig utan inkomst. Så det är hög tid för ett nytt upplägg och när ni kommit överens om det tycker jag det är rimligt att ni justerar retroaktivt. Jag tror inte någon av er känner er bekväm med att du får ta av sparpengar trots att du jobbar hemma med att ta hand om ert gemensamma barn.

      Här är ett exempel på upplägg som kan fungera bra nu när ni har så olika stor inkomst:
      Räkna ut hur stora gemensamma hushållsutgifter ni har; huslån, el, TV-avgift, försäkringar, eventuell gemensam bil, mat, förbrukningsvaror och möbler till hushållet, gemensam semester och alla utgifter för ert gemensamma barn. Ni bör också lägga in en pott så att du kan sätta undan ett privat pensionssparande eftersom du går miste om tjänstepension medan du är hemma och är föräldraledig. 5 % av normal lön är rimligt att sätta undan till dig. Låt säga att de gemensamma utgifterna hamnar på totalt 15 000 kr i månaden, bara för att ta ett exempel. Lägg sedan ihop alla era inkomster efter skatt. Låt säga att de landar på 25 000 kr. Då får ni kvar 10 000 kr som ni delar upp så att ni får 5000 kronor var att disponera för helt eget bruk. Om din sambo betalar underhåll för sina barn är det inte orimligt att han gör det ifrån sin pott pengar (det är ju han och barnens mamma som är försörjningsansvariga och inte du). Det kan innebära att din sambo får väldigt lite kvar till personliga utgifter, så här får ni räkna, resonera och komma fram till en lösning som känns rimlig för er båda. Helt klart är i alla fall att din sambo får räkna med att ha mindre pengar att leva på än du eftersom han har försörjningsansvar för tre barn och du för ett. Men det får ju inte slå för hårt åt andra hållet – han behöver ju också ha lite pengar för personligt bruk.

      Ett annat alternativ kan vara att ni betraktar alla barn som gemensamma och att ni även tar utgifter som rör sambons barn i den gemensamma ekonomin. Eftersom ni är nya sambor och det är sambon och barnens mamma som är försörjningsansvariga tycker jag det är tveksamt, så överväg detta noga innan du går med på detta.

      Ett tredje alternativ som ni kan överväga att köra på när du har börjat jobba igen är att dela på utgifterna proportionerligt. Hur det funkar har jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg.

      Ja, det finns ju inget rätt eller fel. Det viktiga är att ni pratar om ekonomin, kommer överens om ett nytt upplägg, kör på det ett par månader och sedan utvärderar och justerar så att ni kommer fram till ett upplägg som funkar för er. Hoppas detta är lite hjälp på traven.

      Hälsningar Bodil

  6. […] I en parrelation med gemensam ekonomi kan dyra intressen leda till konflikt. För att undvika detta kan det vara bra att redan innan arbeta ut ett system hur sådana kostnader skall hanteras. Detta betyder oftast att man på ett eller annat sätt delar in pengarna, även i en gemensam ekonomi. Ett bra sätt för personer med väldigt olika löner är att fördela de gemensamma kostnaderna efter hur stor andel av inkomsterna någon för in i hushållet. Resterande behåller personen. Detta betyder till exempel att  ett par där ena parten tjänar 14 000 i månader efter skatt och den andra tjänar 28 000 efter skatt fördelar kostnaderna så att den parten med lägre lön bara betalar 33% av de gemensamma kostnaderna medan den med högre lön betalar mer. Det som då är kvar av vardera lön kan de sedan spendera fritt. Det viktiga är att specificera hur mycket vardera part får använda fritt. Mer tips om gemensam ekonomi kan ni läsa här. […]

  7. Monika skriver:

    Hej! Undrar hur man ska dela upp det i procent om en part får ut 11500kr efter skatt och en får ut 25000kr. Alltså hur räknar man när man ska dela rättvist på utgifterna?

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej Monika,

      Jag har varit iväg på tjänsteresa på förmiddagen och är iväg på olika möten nu på eftermiddagen, men jag återkommer med svar så fort jag kan. Det finns nämligen lite olika sätt att tänka och räkna som jag gärna vill redogöra för ordentligt. Vi hörs!
      /Bodil

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej Monika,

      Här finns ju inget rätt eller fel, det viktiga är att ni hittar en fördelning som fungerar och känns bra för er båda. Här är några alternativ att ha som underlag. Och för att få något att räkna på tar jag som exempel att era gemensamma hushållsutgifter (boende, boendelån, mat, gemensamma bilresor, försäkringar, el, tele, bredband, heminredning, kläder och leksaker till ev. gemensamma barn.. mm)uppgår till 20 000 kronor.

      X har inkomster på 11 500 kr/mån
      Y har inkomster på 25 000 kr/mån
      Sammanlagd inkomst: 36 500 kr/mån
      Exempel gemensamma hushållsutgifter: 20 000 kr/mån

      Alternativ A: Dela lika på gemensamma hushållsutgifter.
      Innebär att X och Y bidrar med 10 000 kr var.
      X behåller 1 500 kr till egna utgifter och eget sparande.
      Y behåller 15000 kr till egna utgifter och eget sparande.
      Kommentar: Leder till mycket ojämlik ekonomi, som bäddat för konflikter i ert fall. Inget jag rekommenderar för er. Upplägget kan däremot funka bra för nyblivna sambor med ungefär lika stor inkomst.

      Alternativ B: Bidra till gemensamma hushållsutgifter i proportion till inkomst.
      Total inkomst är 36500 kr, varav X står för 31,5 % och Y står för 68,5%
      Totala gemensamma utgifter är 20000 kr, där X bidrar med 31,5% och Y med 68,5%
      Innebär att X bidrar med 6300 kr och Y bidrar med 13700 kr.
      X behåller 5200 kr/mån kvar till egna utgifter och eget sparande
      Y behåller 11300kr/mån kvar till egna utgifter och eget sparande.
      Kommentar: Upplägget fungerar bra i de flesta relationer där inkomstskillnaderna inte är för stora. Brukar minska risken för konflikter mycket när var och en har egna pengar att fritt förfoga över. Enkelt att justera vad som ska ingå i gemensamma hushållsutgifter.
      Men i ert fall blir det mycket stor skillnad – Y har mer än dubbelt så mycket pengar att röra sig med på egen hand, risk för konflikter och ojämlikhet även i detta upplägg alltså.

      Alternativ C: Bidra efter förmåga till gemensamma hushållsutgifter, ha kvar lika stor summa för egen del.
      Total inkomst är 36500 kr, gemensamma utgifter är 20 000 kr. Kvar blir 16500 kr som delas lika. Innebär att X och Y behåller 8250 kr var till egna utgifter och sparande.
      Innebär att X bidrar med 16750 till gemensamma hushållsutgifter
      Innebär att Y bidrar med 3250 kr till gemensamma hushållsutgifter.
      Kommentar: Upplägget passar bra för gifta och sambor som levt ihop länge och kanske även har gemensamma barn. Passar även bra när båda har fulla inkomster efter förmåga eller när man är överens om att den ene exempelvis har gått ner i tid. Passar mindre bra om den ene på helt eget bevåg beslutar sig för att inte försöka få inkomster efter förmåga.

      Hoppas ni kan ha hjälp utav detta. Jag föreslår att ni först läser igenom det jag skrivit var och en, sedan funderar på egen kammare ett par dagar och därefter sätter av en tid där ni tillsammans pratar om hur ni vill göra. Lycka till! Och tänk på att ni alltid kan testa ert upplägg under två-tre månader och sedan utvärdera och justera.

      Bästa hälsningar,
      /Bodil

  8. Andreas skriver:

    Måste bara lyfta på hatten för den här fantastiska dialog mellan delad eller gemensam ekonomi , stora insikter som väcks. Tack för att ni gör ekonomi enkelt att förstå.

  9. Sofia skriver:

    Hej Bodil! Jättebra skrivet och jag fick bra tips. Jag och min man ha svårt för vilken ekonomisk uppdelning vi ska ha och detta bidrar till många onödiga konflikter. Vi tjänar olika mycket och min man betalar mer än jag på hushållet , men jag känner mig inte delaktig i vår ekonomi utan min man bara hjälper mig ekonomisk och jag har tyvärr tendens att sprätta iväg en del pengar på kort tid. men då är det jag som ansvarar för inköp av tex barnens utgifter mm. Hur kan vi lära oss kommunicera bättre och hur kan jag få bi mer delaktighet i vilka utgifter vi har som familj och vart kan jag vända mig för att få hjälp. Mvh sofia

    • Sharon Lavie Sharon Lavie skriver:

      Hej Sofia!
      Det bästa är att sätta sig ner och göra en ”karta” över sin ekonomi. Där alla inkomster ( även barnbidrag och andra ev bidrag) och alla utgifter, räkningar och lån tas upp.
      Fundera också över vilka utgifter barnen har för t.ex. aktiviteter, kläder, mobiltelefoner etc. På så sätt får ni båda en god insyn i hur er gemensamma ekonomi ser ut. Om ni vill göra det själv, finns ett superenkelt verktyg som Konsumentverket har tagit fram som heter Budgetkalkylen. Det finns många appar och gratis budgetverktyg som man kan använda sig av också. Ibland kan det vara skönt att få hjälp med att göra en sån kartläggning och kanske vill ha någon professionell som kan leda arbetet och svara på frågor. Jag rekommenderar er i så fall att vända er till er kommunala budget- och skuldrådgivare. En tjänst som är gratis och obligatorisk för alla kommuner och tyvärr alldeles för okänd. För att hitta kontaktuppgifter kan du ringa till kommunens växel eller söka på kommunnamnet på Hallakonsument.se.

      Lycka till!

      Med vänliga hälsningar
      Sharon Lavie

  10. Ellen skriver:

    Hej!
    Vill först tacka för en mycket bra hemsida!
    Jag och min man försöker ordna vår ekonomi på ett bra och rättvist sätt. Vi har båda 2 barn var från tidigare äktenskap men inget gemensamt. Min man tjänar
    34 000 kr och jag 28 000 kr. När vi gifte oss för ca 3 år sedan hade vi gemensam ekonomi, bortsett från arv och gåva. Jag har inte varit nöjd eftersom jag gärna vill ha koll på ekonomin och lägga upp budgetar medan min man har mindre koll och dyrare intressen. Vi har också olika syn på vad som är viktigt. När jag tagit upp om vår ekonomi blir det ofta konflikter. Därför vill jag nu pröva att ha delad ekonomi för att undvika just konflikter.
    Min man reser mycket i jobbet, ca 70 dagar/år samt pendlar till jobbet ca 15 mil/dag. Han får traktamente då han är på tjänsteresa. Bilen har vi gemensamt men han använder den mest eftersom han behöver bilen för att komma till och från jobbet. Jag går till jobbet och använder bilen ytterst sällan, ca 10 %.
    Vi har två sätt att lösa det på:
    – Vi betalar procentuellt efter inkomst alla fasta avgifter rörande hemmet samt mat- och nöjeskonto. Jag är med att betala bensin till och från min mans jobb, som är på ca 3000 kr/månad. Jag har ingen del i hans traktamente.
    – Vi betalar fifthy-fifthy och då är jag inte med och betalar min mans bensin till och från jobbet. Jag har ingen del i hans traktamente.

    Är det något vi borde tänka på?
    För min del får båda alternativen ungefär samma summa, dvs 12500 kr till våra fasta utgifter samt mat- och nöjeskonto.

    Med vänlig hälsning
    Ellen

    • Sharon Lavie Sharon Lavie skriver:

      Hej Ellen!
      Att din man pendlar till jobbet 15 mil om dagen innebär att han även kommer kunna göra avdrag i deklarationen för alla kostnader som överstider 10 000 kr (för inkomståret 2016). Ska ni dela på er ekonomi så kan man tänka sig en ytterligare variant, där ni betalar procentuellt som du föreslår och därför också betalar 10 % av bilkostnaderna (bensin, service, försäkring etc.). Ett annat alternativt är att du betalar enbart 10 % av bensinen men hälften av övriga bilkostnader. Hur ni än väljer att räkna så kom ihåg att kostnader för service och försäkring, samt värdeminskningen påverkas av hur mycket man använder bilen. Samtidigt så kan man ändå välja att se det som gemensamma kostnader eftersom bilen finns tillgänglig för er båda och kanske till och med är nödvändigt för ett fungerande familjeliv.

      Bästa hälsningar
      /Sharon

  11. Sandra skriver:

    Hej!

    Verkligen jättebra sida men jag saknar en infallsvinkel. I mitt fall har vi sedan vi fått barn även fått olika uppfattningar om hur mycket man bör arbeta. Min man vill jobba mycket, han kommer jobba mycket framöver och vi har två små barn. Det är inga problem för mig att han jobbar mycket men jag har inte lust att för den sakens skull ta hemarbetet. Jag har dessutom nyligen hittat min passion i livet jag med (äntligen!) men den ger inte mycket inkomster än.

    Vid sidan om jobbar jag extra men inkomsten landar runt 10-15000kr/mån just nu. Vi bor billigt och kan nog klara oss på 25000kr totalt. Han kommer få ut ca 35000kr efter skatt. Problemet för mig är att jag vill jobba deltid för annars blir barnen för länge på förskola enligt mig men om jag både jobbar 50-60% betalt, hämtar barnen efter arbetstid 75% så blir det knappt någon tid alls kvar för att utveckla företaget (som också ger viss inkomst ) Dessutom vill jag ibland kunna komma hem med barnen tidigare och bara vara lite med dem, inte direkt hoppa på tvättmaskinen. Varför ska jag göra mer hemarbete?

    Vi har olika syn på hur mycket det ska jobbas och med vad så vi kan inte göra den där prioriteringen. Jag vill gå mot ett mål att arbeta med någonting som känns meningsfullt och som jag mår bra av. Härav funderar jag på om det är bäst att vi har delad ekonomi och då också delat ansvar för hemmet men då har han 22500kr mer än mig efter skatt, jag ingenting. Jag är beredd på detta för att nå mina mål men inte han. Olösbar situation?

    Bästa hälsningar,
    Sandra

    • Sharon Lavie Sharon Lavie skriver:

      Hej Sandra!
      Precis som du beskriver så passar olika lösningar olika familjer och till och med olika individer. Att din man vill jobba mer och du mindre är en diskussion som jag som ekonom tyvärr inte har rätt yrke för att hjälpa er att lösa. Däremot så kan det vara bra att ta hänsyn till några aspekter som du tar upp:
      • Tänk på att förutom att lönen ni får ut idag skiljer sig, så kan din pension bli mycket lägre om du jobbar deltid under många år. Detta går att kompensera genom att din man för över sin pensionsrätt för premiepensionen till dig.
      • Hushållsnära tjänster kan idag anlitas och ditt arbete kan därför prissättas. Om inte han vill göra sin andel, vad skulle det kosta att ta in hjälp? Är det ett tänkbart alternativ?
      • Om ni tjänar mycket olika så kan ni fundera på om ni ska betala hemma procentuellt mot det ni tjänar. Om vi som ett räkneexempel utgår ifrån att du tjänar 15 000 och han 35 000 efter skatt så betyder det att du står för 30 % av inkomsterna och utgifterna och han för 70 % av de samma.
      Det känns inte som att det för din del handlar så mycket om inkomsterna och vem som betalar vad, utan mer om tiden och hur ni väljer att spendera den. Kanske måste ni kompromissa lite just nu, växla till en annan ordning under en period, för att båda ska känna sig nöjda på sikt.

      Lycka till!
      /Sharon