Få råd med första bostaden

köpa bostad, köpa lägenhet, visning

Dags för årets första visningshelg, men hur får man råd att köpa en bostad när man är ung? I genomsnitt kostar en villa i Sverige 2 411 000 kronor och en bostadsrätt 1 860 000 kronor. I Stockholm är bostadspriserna betydligt högre. Där kostar villan 4 217 000 kronor och bostadsrätten 2 564000 kronor i genomsnitt och för att få låna måste man ha en kontantinsats på minst 15 procent av köpesumman.  Förra året fick jag ett mejl om just detta:

”Hur gör folk i vår ålder, 25-30 år, för att kunna köpa hus i dag? Vi bor i Dalarna och här kostar husen cirka 1 800 000 kr. Då skall man alltså ha 270 000 kronor själv. Var får folk de pengarna från? Betyder det att vi måste vänta tills vi blir typ 50 år innan vi kan köpa vårt första hem?”

Så här svarade jag:

Ha en egen plan
En del har möjlighet att ta hjälp av föräldrar. Men långt ifrån alla. Därför är det viktigt att du har en plan när du ska skapa en grundplåt till ditt boende. Börja med att sätta ett mål. Bestäm hur mycket du vill spara ihop och inom vilken tid. Utifrån din fråga antar jag att målet är att spara ihop 270 000 kronor till kontantinsatsen eller 135 000 vardera för dig och din sambo. Nästa steg är att fundera på vägen till målet.

Tillägg 2015-08-18: Kolla även in min nya film på Youtube om att få råd med första bostaden!

 

Ha låga utgifter
Jag har träffat många ungdomar som vill mycket. Som tidigt vill ha en schysst lägenhet, nya möbler och en bra bil. Det är inget fel med det, men höga månadsutgifter gör att det inte blir så mycket pengar över. Värsta pengaslukaren är nog en bil. Konsumentverket räknar med att en tio år gammal Golf som körs 1 500 mil om året kostar 3 000 kronor per månad.

Vänta med bilköpet, samåk med andra i stället, försök bo billigt, var försiktig med att dra på dig fasta kostnader för abonnemang och håll igen på småutgifterna. Det är några tips för att få mer pengar över.  På Konsumentverkets hemsida finns fler tips.

Börja spara
Pengarna du får över genom att dra in på utgifterna ska du börja spara. Kan du spara 10 procent av din inkomst efter skatt är det riktigt bra. Har du en månadslön på 20 000 kronor får du ut runt 15 500 kronor och kan spara 1 550 kronor per månad. Efter fem år har du sparat ihop 93 000 kronor och är en bra bit på väg. Om 10 procent känns mycket; börja spara ett mindre belopp och fundera på hur du på sikt kan dra ned på utgifterna. Tänk också på att du kan få högre lön framöver. Ökar din månadslön till 25 000 kronor får du ut runt 19 000 kronor efter skatt och kan öka på ditt sparande.

Öka värdet
Här är några exempel på hur ditt månadssparande på 1 550 kronor kan växa till sig under fem år när skatten är avdragen.
– På ett konto med 1 procents ränta växer ditt sparande till 94 600  kronor.
– Får du i stället 3 procents ränta har du nästan 98 000 kronor efter fem år.
– Månadssparar du i fonder och lyckas få 7 procents avkastning varje år har ditt sparande vuxit till 110 000 kronor på fem år.
Därmed är det inte så långt kvar till de där 135 000 kr som krävs av dig i kontantinsats. Det finns alltså all anledning att ta väl hand om dina sparpengar.

Inspirera din sambo
Är ni två som ska köpa boende är ni två som kan spara ihop till kontantinsatsen. Det är viktigt att ni båda är insatta i familjeekonomin och gör sparandet till ett gemensamt projekt. Tyvärr är det inte helt ovanligt att det blir bråk om pengar. Det kan ni undvika genom att ha tydliga gemensamma mål. Och glöm inte bort att följa upp hur det går, glädjas över framstegen och fira när ni når ett delmål.

Ta ett steg i taget
Du kanske inte kan köpa drömhuset på en gång. Drar du ned på kraven och köper ett lite mindre hus med enklare standard än vad du tänkt dig kan du köpa huset snabbare. Med åren kan du förbättra standarden eller succesivt byta upp dig till ett större hus. I de flesta städer är bostadspriserna lägre i orterna utanför centrum. De mindre orter som har en fungerande kollektivtrafik har blivit ett populärt val för många unga familjer. Så att söka boende i ett lite större geografiskt område än du först tänkt dig kan vara ett annat alternativ.

Så nej, du behöver inte vänta till 50-årsdagen innan du kan köpa ditt första boende. Men det krävs en plan, det krävs ett sparande och det krävs en del klurighet och uthållighet innan drömmen om en egen bostad kan bli verklighet.

På oberoende sajten Omboende.se finns bra tips inför bostadsköpet.
Läs mer om stora visningshelgen i Svenska Dagbladet.

Kommentera och diskutera gärna här eller i några av mina andra kanaler:
Facebook: Familjeekonom Bodil Hallin
Twitter: @BodilHallin
Instagram: bodilhallin

Bodil Hallin
Familjeekonom, Ikano Bank

Kommentarer

  1. Birgit Yeap skriver:

    Det låter så lätt men så är det inte i praktiken här i Stockholm. Jag har två barn som är 23 resp 21 år.

    Den äldsta har just läst färdigt på universitetet och har fått fast tjänst. Hon vill köpa en lägenhet men har ingen kontantinsats efter 4 års studier på annan ort. Hyr tills vidare i andra hand som medför att kostnaderna är så höga så att det är svårt att spara någon större summa. Hon har för kort kötid för att få hyreslägenhet, stått i kö sedan 18 års ålder. Vad har du för tips till henne?

    Den andra bor hemma och ska börja på universitetet. Hon har ett sparkapital på ca 75 000. Nu funderar hon på att ta studielån fast än hon inte behöver för att spara pengarna på banken. Hon har hört av vänner att många gör det för att sedan ha kapital till kontantinsatsen. Min magkänsla är att man inte bör låna i onödan. Det är väll bättre att kunna låna när man behöver pengarna. Vad anser du? Jag har inte tillräckligt med pengar att låna mina barn

  2. Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

    Ja, tyvärr är det alldeles för svårt att få en bostad i Stockholm. Jag önskar verkligen att det vore annorlunda. Det din 23-åring kan göra är t ex att fortsätta försöka få ett billigare boende så att det blir mer pengar över till en framtida kontantinsats. Blocket.se har seglat upp som en stor förmedling av andrahandslägenheter. I medelstora städer vet jag att det går att få tag i en lägenhet genom att skriva till mindre privata fastighetsägare och presentera sig. Det kostar ju inget att försöka. Alla uthyrare/fastighetsägare vill ha hyresgäster som betalar hyran, tar väl hand om lägenheten och inte stör grannarna. Kan man visa att man är en sådan hyresgäst ökar chanserna. Jag tänker att ett fast jobb, goda referenser, en borgensman, att erbjuda sig att betala t ex tre månadshyror i förskott bör öka möjligheterna.

    Svår fråga gällande 21-åringen. Min magkänsla är också att man inte ska låna i onödan. Å andra sidan är räntesatsen på studielån rekordlåg just nu: 1,2 % vilket motsvarar en vanlig avdragsgill ränta på 1,7 %. Kan hon placera pengarna och få högre avkastning efter skatt (vilket inte bör vara omöjligt) kan det alltså bli en god affär rent ekonomiskt och ge henne den ”kontantinsats” hon behöver för att köpa ett boende så småningom. Ett annat alternativ om hon vill lägga undan pengar är att hon enbart tar ut bidragsdelen och – om studierna tillåter det – försöker få ett extrajobb.
    Hälsningar Bodil

  3. Jättebra tips!
    Det är faktiskt inte det minsta svårt om man väl ger sig in på det. Problemet är bara att de flesta inte har någon lust att göra de uppoffringar som krävs.

    • Bodil skriver:

      Gott att höra, Anna. Ja, visst kan de flesta få loss pengar i privatekonomin utan att behöva göra allt för stora uppoffringar. Man måste bara sätta av lite tid, men med en kvart-halvtimme varje månad när man ändå betalar räkningarna kommer man en bra bit på vägen.

  4. Johan skriver:

    Hej!
    Jag har under 1 år försökt spara alla pengar jag kan utan att det påverkar mitt normalliv med vänner osv. Jag har fått sparat dryga 100.000kr men det känns ändå helt hopplöst att jag skall kunna köpa mig ett hus. Huspriserna är helt sjuka. Jag bor i Kungsbacka 3mil söder om Göteborg och här säljs det små hus på 26 kvm för sjuka 2,600,000kr asså ärligt talat är det så det skall fortsätta så känner jag inte att det finns så mycket att kämpa för, vissa säger att jag ändå är på målrakan, men det är jag ju inte, jag har ju inte ens hittat vart man startar!
    Snälla förklara varför priserna ser ut som det gör och vad jag som 24åring kan göra för att det inte skall kännas så meningslöst att spara pengar.
    Mvh Johan

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej Johan!
      Först: Imponerande att du har lyckats spara ihop en så stor summa på relativt kort tid, särskilt eftersom du har gjort det utan att du tycker att ditt vardagsliv påverkas i så stor utsträckning. Du har hittat receptet för att bygga en stabil ekonomi redan nu. De som säger att du är på målrakan menar säkert väl men jag tänker att spara är något man behöver göra hela livet, mer eller mindre. Mest i början innan man köper bostad och bildar familj samt i 50-årsåldern när ev barn har flyttat hemifrån. Minst när man precis har köpt bostad och ev har bildat familj samt när man har gått i pension. Om jag vore du skulle jag släppa tanken på en målraka och i stället tänka att sparandet är som en skön vardagsmotion.

      Bostadspriserna, ja. De har ökat med 600 – 750 % de senaste 20 åren vilket ledde till ett långt inslag + debatt om en eventuell bolånebubbla i Aktuellt i går. Här är länken: http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/bopriserna-stigit-med-750-procent. En starkt bidragande orsak till prisökningen är att det saknas bostäder. Det har byggts för få bostäder och de bostäder som finns utnyttjas för dåligt. Höga vinstskatter och låga fastighetsavgifter har bidragit till att äldre med stora villor bor kvar än flyttar till mindre lägenheter. Man brukar säga att flyttkedjan inte fungerar.

      Att det har byggts för få bostäder beror delvis på att det har varit svårt att få loss mark i storstäderna, att bygg- och planprocessen tar lång tid, att kommuner har olika regler och krav vilket gör det svårare och dyrare för byggföretag att använda ett färdigt byggkoncept på flera orter samt att stränga byggkrav har lett till höga produktionskostnader. Politiker har uppmärksammat problemen, jobbar med frågorna och har lagt fram en rad förslag. Fler lär komma. Återstår att se vilken effekt de har. Jag håller med dig – 2,6 miljoner för 26 kvm är väldigt mycket.Säg att man lånar 2,2 miljoner kronor. Skulle räntorna stiga med två procentenheter, vilket inte är omöjligt om några år, landar bara ränteutgifterna på 8250 kronor i i månaden (ca 5800 kr/mån efter skatteavdrag).

      Så vad göra? Om jag vore du: fortsätt spara. Tänk på det som vardagsmotion i stället för ett hetsigt tävlingslopp. Dra eventuellt ner på sparandet lite om det känns för tufft att hålla denna takt över en längre tid. Försök placera pengarna så att du får en trygg men vettig avkastning. Ränta-på-ränta- effekten är kraftfull när man sparar långsiktigt. Avvakta utvecklingen på bostadsmarknaden. Med nya, tydligare amorteringsrekommendationer är det troligt att bostadspriserna faller eller åtminstone inte stiger de närmaste åren.

  5. Rasha skriver:

    Hej!
    Jag är 40 år gammal, gift och har 3 barn. Min man var arbetslös och nu studerar han. Vi har ingen släkt här i Sverige så vi lever bara på mitt lön plus min mans studibidrag och lån. Kan du förklarar till mig hur ska jag kunna spara till den 10 procent av hus priset och hur lång tid ska det tar?? Det kändes omöjligt att göra. Drömen skulle vara dröm, eller har du några råd som kan hjälpa oss med det.

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej,

      Om din man studerar och ni har tre barn så förstår jag att det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att spara till framtiden. Under studietiden brukar det vara svårt nog att få pengarna att räcka till det nödvändiga. Däremot är ju din mans studier en investering som förmodligen leder till att ni får mer pengar att röra er med så småningom. Då får ni större möjligheter att börja bygga upp ett sparkapital.

      Så i nuläget handlar det om att göra det bästa möjliga – hålla nere utgifterna och försöka spara till en mindre buffert för oförutsedda utgifter – vilket ni förmodligen redan gör. Och förstås ansöka om de bidrag ni har rätt till, till exempel CSN:s tilläggsbidrag för barn och bostadsbidrag. Om ni har bostadsbidrag och din man arbetar extra – tänk bara på att meddela ändrad inkomst till Försäkringskassan så att ni inte får ett återkrav på bostadsbidraget.

      Bästa hälsningar
      Bodil

  6. Malin skriver:

    Hej Bodil. Vad är viktigast, att betala av studielån (400.000:-) och blankolån (80.000:-) skyndsamt eller att spara ihop pengar som man kan använda som kontantinsats. Tyvärr är det omöjligt (?!) att göra båda samtidigt. Mvh Malin

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej Malin, Studielånet finns det inte så stor anledning att försöka betala tillbaka snabbt. Räntesatsen är på rekordlåga 1,0 %. Visserligen är räntan inte avdragsgill så för att jämföra med en vanlig avdragsgill ränta så ligger den på 1,42 % men det är ju fortfarande en bra bit under den lägsta boräntan. Så behåll studielånet. Så till blancolånet – rent ekonomiskt är det bättre att betala av det först och spara till kontantinsatsen sedan. Och ju högre ränta på blancolånet desto större anledning att betala av det. Men det gör ju förstås att det tar längre tid att spara ihop till kontantinsatsen. Är det mycket svårt att få tag i en hyreslägenhet där du bor och du måste köpa en bostad för att ha någonstans att bo är det ju ett bra skäl att satsa på att spara ihop till kontantinsatsen först. Så det är en avvägning. Ha en fin helg!
      Hälsningar Bodil

  7. Gisela skriver:

    Hej!

    Jag och min sambo bor i en dyr hyresrätt och försöker spara till kontantinsats. Vi bor i Stockholm och vill bo kvar där. Vi har ungefär 250000 nu men det känns en smula hopplöst – priserna går ju upp ungefär 20 % om året, inget fondsparande i världen kan lova en sån utveckling på pengarna. Det vill säga, ju längre vi väntar med att göra köpet desto mindre räcker sparpengarna till, TROTS god utveckling på dem! Eller tänker jag fel?

    När jag kollar på vad de lägenheter vi skulle vilja ha kostar så ligger ofta månadskostnaden kring 10000 (lite beroende på vilken bolånesnurra man använder) inkl både amortering och räntekostnader. Just nu betalar vi 12000 i hyra, så om vi bara kunde komma ”förbi” det här att det krävs mer än vi har initialt i kontantinstats så skulle vi ju direkt lösgöra 2000 kr där som kan gå till ytterligare amortering till exempel.

    Min fråga är väl egentligen: skulle det kunna vara en smart affär för oss att låna även (det extra) till kontantinsatsen och satsa allt på att så snabbt som möjligt betala av det lånet? En bekant berättade att hon lånat till insatsen och sen gick värdet på lägenheten upp så att hon kunde skriva ner det lånet till ”vanligt” bolån. Så länge priserna stiger i denna takt kommer handpenningarna som krävs öka mycket fortare än de pengar vi sparar.

    Hoppas du kan ge oss ett råd.
    /Gisela

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej Gisela!

      Först vill jag be om ursäkt för att svaret har dröjt. Jag har haft tre veckors semester och delegerat frågor som kommer via bloggen till en kollega. Tyvärr har tekniken inte fungerat som tänkt vilket gjort att han inte har fått meddelande om när frågor har kommit in.

      Jag kan förstå att det kan kännas hopplöst, men som jag ser det är det inte är rimligt att priserna fortsätter att stiga i samma takt som de senaste åren. Så håll humöret uppe, fortsätt att spara och placera pengarna där ni får vettig avkastning utan att ta allt för stora risker.

      Att ta ett blancolån utöver bolånet kan vara ett tänkbart alternativ. Givetvis under förutsättning att ni amorterar extralånet snabbt, har goda marginaler i ekonomin och har kvar en väl tilltagen buffert för oförutsedda utgifter.

      Sedan tycker jag alltid att det är en bra idé att sätta sig ner tillsammans några timmar och ”måla fan på väggen” och ta reda på vad olika tråkigheter innebär i kronor och ören per månad. Jag tänker då på arbetslöshet, sjukdom, dödsfall och separation. Och om ni kommer fram till att ni har dåligt skydd – täck upp med försäkringar och överväg att öka kontantbufferten. Detta har jag skrivit mer om i ett tidigare blogginlägg: ”Stresstesta din ekonomi”. Där finns en checklista med hänvisningar till bra sajter. För en tid sedan lanserades Ersättningskollen som är bättre än Kassakollen för att få fram ersättning vid sjukdom. Lite mer detaljer om arbetslöshet finns i mitt blogginlägg ”Rusta dig mot arbetslöshet
      När ni är på det klara med vad er ekonomi klarar tycker jag att ni bokar tid hos två-tre banker, diskuterar er ekonomi och ansöker om lånelöfte. Jämför och välj den bank som ger bäst villkor. Och till sist: lycka till med bostadsköpet oavsett om det sker i närtid eller dröjer ytterligare en tid.

      Bästa hälsningar,
      Bodil Hallin