Nytt amorteringskrav – så här påverkar det oss

bolån, amorteringskrav, amortera
I dag presenterade Finansinspektionen sitt förslag som innebär att alla nya bolån som överstiger 70 procent av marknadsvärdet amorteras med 2 procent av lånebeloppet varje år. Därefter ska lånen amorteras med 1 procent om året tills lånen är nere i 50 procent av bostadens värde. Kravet gäller alla nya bolån men inte om man bara flyttar sina befintliga lån till en ny bank. Förslaget ska nu ut på remiss och är tänkt att gälla från 1 augusti.

Sammantaget tycker jag att det är sunt att amorteringskulturen förstärks men jag hade hellre sett tydliga rekommendationer än krav. Är det till exempel nödvändigt att pensionärer med låg inkomst som bor i attraktiva städer amorterar ända ner till 50 procent av bostadens värde?

Jag efterlyser dessutom skattelättnader för sparande, i synnerhet för bosparande, så att i första hand ungdomar stimuleras att spara och också får en rimligare chans att få ihop till sin första kontantinsats.

Mycket i förslaget är känt sedan tidigare men här är några nyheter:
– nya eller utökade lån som används till renovering ska antingen betalas ner tills den totala belåningsgraden är 50 procent eller till dess att det nya lånet är helt återbetalt.
– nya bostadsvärderingar för att räkna om belåningsgraden ska bara kunna göras vart femte år.
– efter en omfattande renovering eller tillbyggnad ska det också gå att göra en ny värdering för att räkna om belåningsgraden. Renovering av kök eller badrum räknas dock inte som en omfattande renovering.
– det införs ett undantag som gör att hushåll som drabbas av arbetslöshet, sjukdom eller dödsfall i familjen ska kunna få en viss tids amorteringsfrihet.

Vad innebär det i kronor och ören?
Snittpriset för en villa är ungefär 2 miljoner och då blir kontantinsatsen minst 300 000 kronor. Med nuvarande amorteringsregler ska lånet amorteras med 1 670 kronor i månaden i 15 år och därefter är lånet amorteringsfritt (lån över 70 % bör amorteras på 15 år). Med de nya reglerna blir amorteringen 2 830 kronor i månaden i 8 år och 9 månader och därefter 1 410 kronor i månaden tills lånet är nere i 50 procent av marknadsvärdet.

Snittpriset för en bostadsrätt i Stockholm är 2,9 miljoner. Med en lägsta kontantinsats på 435 000 kronor landar bolånet på 2 465 000 kronor. Det ska amorteras med 4 100 kronor i månaden i 8 år och 9 månader och därefter med 2 050 kronor i månaden.

Vad innebär det för alla?
Kontentan är förstås att de allra flesta får ställa in sig på att amortera mer än tidigare och också under en längre tid.

Vem påverkas mest?
De som påverkas mest är alla som ha stora lån i förhållande till bostadens värde och alla som har stora lån i kronor och ören. Då tänker jag i första hand på unga husköpare och husköpare i storstäderna, i synnerhet i Stockholm.

Andra tänkbara konsekvenser?
– prisutvecklingen på bostäder kan dämpas. I DI idag citeras en mäklare som tror att betalningsviljan för en bostad dämpas med ungefär 100 000 kr för varje extra tusenlapp en potentiell bostadsköpare behöver amortera.
– fler kan få svårare att klara kraven för att kunna köpa bostad i Stockholm, måste kanske därför tacka nej till jobb i Stockholm och tvingas söka sig till andra städer.
– färre vill låna för att renovera kök, badrum och balkonger eftersom det nya amorteringskravet direkt innebär högre månadsutgifter och att denna typ av investeringar inte medför rätt att göra en ny värdering av bostaden.

Här är Finansinspektionens pressmeddelande där förslaget presenteras.

Kommentarer

  1. /S skriver:

    Hej, jag skulle vilja rådfråga dig angående att köpa radhus eller inte. Vi är en familj på fyra och bor idag i en hyreslägenhet (3 rok) i en medel stor stad och vi betalar 8300kr i månaden med parkering. Vi har inga lån på något. Vi har tänkt att köpa ett radhus för cirka 2 miljoner (ingen avgift) men min sambo ska eventuellt studera i några år. Tycker du att det är dumt att köpa något pga av det? Vi är inte heller helt säkra på om vi ska flytta om cirka 5 år till min mans hemland.

    Fördelen med att flytta är att vi får större samt att priset förhoppningsvis går upp så att man kan tjäna lite på det om man säljer senare samt att månadskostnaden nästan blir mindre eller iallafall liknande och man betalar mer till sig själv.

    Jag tjänar idag cirka 29000 brutto. Vi har tänkt att ungefär lägga en handpenning/insats på 380000kr + 60000 pantbrev, lagfart. Vi kommer då ha cirka 60000kr kvar i buffert. Tror du vi får problem att klara oss på en lön om min man pluggar? (han får väl då cirka 4000 i studiebidrag)..

    Tack för en intressant blogg!

    • Bodil Hallin Bodil Hallin skriver:

      Hej,

      De två viktigaste frågorna för er att få svar på tycker jag är:
      1) Hur stor blir skillnaden i kronor per månad jämfört med i dag?
      2) Vad kan och vill ni ändra för att få råd (utan att leva med kniven på strupen)?
      Jag föreslår att ni går in på Konsumentverkets budgetkalkyl och gör en överslagsberäkning. Först kan ni göra en kalkyl där ni lägger in nuvarande inkomster och nuvarande hyra. Sedan gör ni en annan kalkyl där ni lägger in de ändrade inkomsterna och de nya boendekostnaderna efter att ni har köpt hus. Alla andra utgifter behöver ni inte bry er om i första omgången. När ni har fått fram en summa: reflektera om ni tycker det är rimligt att klara sig på den summan och diskutera om ni kan och vill dra ner på andra utgifter (byta till billigare bil? säga upp prenumerationer? dra ner på restaurangbesök? osv) eller om ni har möjlighet att öka inkomsterna (ev. extrajobb vid sidan om studierna, hyra ut ett rum i villan o s v) eller om ni har möjlighet att sälja något ni äger (ev extrabil, husvagn, motorcykel o s v) Kanske har ni också något ni är beredda att sälja för att få in mer pengar?
      Ser ni andra ekonomiska vinster med att bo i hus? (Ni kanske inte behöver åka iväg på semester eller utflykter på vår och sommar när ni har en trädgård, till exempel..)

      Från CSN kan din sambo få studiebidrag ca 2800 kr/mån, lån ca 7100 kr/mån och eventuellt också tilläggsbidrag för barn på knappt 1000 kr/mån. Om din man jobbar extra under studietiden – tänk på att han får tjäna max ca 73 000 per termin för att få behålla fullt studielån.

      När det gäller husköpet: Bra att ni kan gå in med så pass stor kontantinsats och bra att ni har kvar en rejält tilltagen buffert. Var extra noga när ni uppskattar driftskostnaderna i det nya huset (el, värme, vatten). Bedömer ni att ni kan gå på föregående ägares uppgifter eller har ni större förbrukning? Ta inte en värdeökning för given, var alltid beredd på att priserna alltid kan dämpas eller rentav falla under en tid. Men på sikt är ett husköp oftast en bra investering.

      När ni själva har räknat och funderat – ta kontakt med minst två banker och ansök om ett lånelöfte. Då får ni även deras syn.
      Så för att sammanfatta: Det ni själva räknar och kommer fram till är det allra viktigaste :-)

      Lycka till!
      Hälsningar Bodil