Hur påverkar höstbudgeten dig under 2018?

I denna höstbudget kommer regeringen med en rad förslag som påverkar plånboken. Några av grupperna som får mer i plånboken är pensionärer, barnfamiljer, studenter och de som lever på sjuk eller aktivitetsersättning.  Samtidigt höjs skatten på sparande i investeringssparkonto, flygresor och bensin för att nämna några. Den föreslagna höjningen av ISK-kontot har fått mycket negativ uppmärksamhet, främst för den politiska signalen den sänder om sparande, vilket jag helt håller med om. Det är ändå viktigt att poängtera att ISK –kontot även efter höjningen  är en mycket förmånlig sparform för de flesta sparanden i jämförelse med andra sparformer.

Ett förslag som flaggades för i vårens budgetproposition och som nu skrotades var att begränsa uppräkningen av den nedre och den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2018 till endast förändringen i konsumentprisindex (KPI). Det betyder att förslaget om att flera skulle betala den högre skatten inte blir av. Istället kommer den övre och nedre skiktgränsen räknas upp som vanligt med KPI +2%.

Regeringens höstbudget föreslår dessutom stora satsningar på skolan,  jobb, miljön, sjukvård, tull, försvar och polis.

Mer pengar i plånboken

Pensionärer

I år har regeringen äntligen sett till pensionärernas ekonomi. Tre förslag ska bidra till att pensionärerna kan få mer pengar att leva för varje månad. Som mest innebär det 880 kronor för en ensamstående pensionär.

  • Höjt bostadstillägg – 290 000 pensionärer kan se fram emot ett höjt bostadsstillägg. Taket för bostadstillägget ska enligt förslaget höjas från 5 000 till 5 600 kronor för dig som är ogift och 2 800 kronor för dig som är gift. Är bostadskostnaden under 5 000 kronor ska ersättningsgraden höjas till 96 % från dagens 95 %. Det kan som mest ge 470 kronor mer i månaden.
  • Höjd åldersförsörjning och särskilt bostadstillägg – Dessa förmåner höjs i motsvarande grad som bostadstillägget. Den skäliga bostadskostnaden höjs till 6 620 kronor i månaden som ogift och 3 310 för dig som är gift. Samtidigt höjs den skäliga levnadsnivån med 0,013 prisbasbelopp vilket motsvarar ca 590 kronor.
  • Sänkt skatt – Från och med 1 januari 2018 sänks skatten för 75 % av alla personer över 65 år. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare tas helt bort för pensionärer med en pension upp till 17 000 kronor som nu kan få upp till 410 kronor mer i månaden att leva på. Även pensionärer med inkomst upp till 35 000 kronor kommer att få en skattesänkning enligt förslaget.

 

Personer med sjuk- eller aktivitetsersättning

340 000 personer uppskattas få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Regeringen lägger fram flera förslag för att minska skillnaden i ekonomisk standard mellan denna grupp och löntagare. Förslagen kan ge upp till 840 kronor mer i plånboken varje månad för en ensamstående person med enbart garantiersättning.

  • Höjt bostadstillägg och särskilt bostadstillägg – Tilläggen höjs med som mest 470 kronor i månaden, motsvarande höjningen för pensionärer, från 1 januari 2018.
  • Sänkt skatt – Skatten beräknas bli i snitt ca 1 600 kronor lägre per år för personer som fyllt 30 år och som har hel sjukersättning på garantinivå. De som har högsta möjliga ersättning beräknas skattesänkningen bli i snitt ca 2 500 kronor per år från 1 januari 2018.
  • Höjd Garantiersättning – En höjning med drygt 300 kronor föreslås gälla från 1 juli 2018.
  • Höjd habiliteringsersättning – satsningen görs för att fler kommuner ska införa habiliteringsersättning och på så sätt öka motivationen till att delta i daglig verksamhet. Förhoppningsvis kan detta ge några extra kronor i plånboken

 

Studenter

Även studenterna får lite mer att leva på. En välkommen höjning med tanke på att studenterna i snitt går back 326 kronor varje månad enligt Sveriges förenade studentkårers studentbudget för 2017.

  • Höjning av studiemedlen – Studenternas ekonomi förstärks genom att bidragsdelen höjs med ca 300 kronor. Totalt kan studenterna få 11 300 kronor i studiemedel per månad om de studerar på heltid.
  • CSN-lån till körkort – Från och med 1 september införs en möjlighet för långtidsarbetslösa personer att ta lån till B-körkort vid godkända trafikskolor. Under 2019 kommer regeringen att utvidga möjligheten även till yngre personer (19-20 år) som slutfört en gymnasieutbildning. Detta är ingen konkret åtgärd som ger mer pengar i plånboken, men som indirekt möjliggör för unga och arbetslösa att kunna ta ett körkort och vara mer tillgängliga för arbetsmarknaden vilket i förlängningen även kan påverka ekonomin.

Barnfamiljer

Alla familjer kommer få höjt barnbidrag. Dessutom kommer ensamstående föräldrar kommer få ett extra tillskott till ekonomin i form av höjt underhållsstöd. Även föräldrar som har barn som bor växelvis hos sig kommer kunna vara berättigade till bostadsbidrag, där inkomstgränserna samtidigt höjs.Dessutom presenteras tre förslag som minska utgifterna i familjeekonomin.

  • Höjt barnbidrag och studiebidrag – Båda bidragen höjs med 200 kronor till 1250 kronor. Storleken på dessa bidrag har varit oförändrat sedan 2006. 1,3 miljoner familjer gynnas av detta. Bidragen höjs från 1 mars 2018, dock kommer studiebidraget börja betalas ut 1 juli och då blir det retroaktiv utbetalning från 1 mars 2018.
  • Höjt underhållsstöd -Ensamstående föräldrar till barn över 11 år föreslås få ett extra tillskott i kassan i form av 150 kronor extra per månad vilket ger totalt 1 723 kronor per barn. Föräldrar till barn över 15 år föreslås få ytterligare 350 kronor extra per månad vilket ger 2 073 kronor per barn. I förslaget står inget om från när dessa förändringar ska gälla.
  • Avgiftsfri kollektivtrafik under sommarloven – Familjer med barn som går i årskurserna 6–9 i grundskolan och de som studerar första och andra året på gymnasiet kan se fram emot avgiftsfri kollektivtrafik under sommarloven. Detta förslag underlättar för familjer med ansträngd ekonomi och underlättar även för skolungdomarna att kunna sommarjobba.
  • Kostnadsfria lovaktiviteter – Stödet som går till kommunerna kommer att göra det möjligt för alla barn, oavsett föräldrarnas ekonomi, att ha något meningsfullt att göra under loven. Medlen kommer att fördelas av Länsstyrelserna till sökande kommuner och riktar in sig på barn mellan 6-15 år. Totalt föreslår regeringen att 250 miljoner kronor per år ska fördelas ut till kommunerna under de kommande tre åren.
  • Avgiftsfri simskola – För att alla barn ska kunna simma ska kommunerna få 300 miljoner kronor årligen för att kunna erbjuda avgiftsfri simskola för barn.  Även om simundervisning ska ges inom ramen för skolan, finns det fall då tiden där inte räcker till för att alla barn ska uppnå god simkunnighet och vattenvana.
  • Bostadsbidrag även för barn som bor växelvis hos separerade föräldrar – Nu kan båda föräldrar till barn som bor växelvis hos dem ha rätt till bostadsbidrag. Som mest kan den förälder som inte har barnet folkbokfört hos sig få 1 600 kronor för ett barn och upp till 2 100 kronor för tre eller flera barn.
  • Umgängesbidrag höjs – Föräldrar som idag får umgängesbidrag för barn som inte bor hos dem får mellan 200 och 250 kronor mer i månaden.
  • Bostadsbidragets inkomstgränser för föräldrar höjs – Inkomstgränserna för ensamstående föräldrar ska höjas succesivt under kommande fyra åren. Från och med 2018  kommer den nya inkomstgränsen landa på 135 000 kronor. Detta ger 133 kronor extra i bostadsbidrag. I de hushåll där två vuxna bor blir inkomstgränsen hälften av föreslagna summan.  Förslaget ska gälla från 1 mars 2018.

Arbetstagare

  • Tryggare A-kassa – Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen föreslås minska från sju till sex dagar för den som blir arbetslös. Detta innebär att arbetstagare som blir arbetslösa kan få ersättning från sin A-kassa en dag tidigare än idag och på så sätt minskas den ekonomiska påfrestningen något.
  • Skattereduktion för fackföreningsavgift – För att öka antalet medlemmar i facket föreslår regeringen en skattereduktion på 25 % av medlemsavgiften, om avgiften är 400 kronor eller högre per år. Förslaget ska gälla från 1 juli 2018.

För oss alla

  • Höjt tandvårdsbidrag – En dubblering av tandvårdsbidraget innebär att bidraget höjs från 300 till 600 kronor per år för unga mellan 22 och 29 samt de som är 65 eller äldre. För oss andra som är mellan 30 och 64 år höjs bidraget från 150 till 300 kronor per år. Detta föreslås gälla från 15 april 2018.
  • Avgiftsfri screening för livmoderhalscancer – Screening för livmoderhalscancer, med gynekologisk cellprovtagning, kommer att vara avgiftsfritt från och med 2018.
  • Bonus för nya bilar med låga utsläpp – Den femåriga skattebefrielsen för nya bilar tas bort och istället införs en ny bonus som ersätter dagens supermiljöbilspremien på 40 000 kr. Som mest kan man få 60 000 kronor i bonus för bilar med noll utsläpp och som minst 10 000 kronor för bilar som släpper ut 60 gram per kilometer. Gasbilar får en bonus på 10 000 kronor. Förslaget gäller alla bilar som säljs efter den 1 juli 2018.
  • Solinvesteringsstödet – Om du funderar på att sätta upp solceller på taket kan du nu få 30 % av investeringskostnaden i stöd. Idag ligger stödet på 20 %. Kostnader som man kan få stöd för är projektering, material och arbete. Mer information om stöd till solcellsinvesteringar finns på Energimyndigheten.
  • Elfordonspremie – Som en del av klimatsatsningen föreslår regeringen en elfordonspremie för köp av elcykel eller elmoped. Premien är på 25 % och maximalt 10 000 kronor per fordon. Tanken är att vi ska minska bilresandet och i högre utsträckning välja eldrivna fordon.
  • Höjning av prisbasbeloppet – Prisbasbeloppet höjs med 700 kronor till 45 500 kronor. Flera socialförsäkringsförmåner är knutna till prisbasbeloppet vilket innebär höjning av t.ex. garantipensionen, sjuk- och föräldraförsäkringen m.fl.
  • Höjning av taket i sjukförsäkringen – Inkomsttaket höjs från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Detta påverkar sjukpenningen, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning, och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Sett till en månadslön höjs taket med 1 896 kronor, från 28 438 kronor till 30 333 kronor.
  • Sänkt moms på förevisning av naturområden – Det ska bli billigare att gå på guidad tur i naturen. Syftet med förslaget är att öka möjligheten att bedriva naturturism genom att sänka mervärdesskatten till 6 % på förevisning av naturområden och att öka tillgängligheten till olika naturområden. Det kan t.ex. krävas särskild kunskap om lokalförhållandena för att kunna vistas säkert i ett område, medan andra områden kan vara svårtillgängliga. Sänkt moms kan därför medföra att fler får möjlighet att ta del av naturen med hjälp av t.ex. en guide eller naturvägledare. Den lägre momssatsen motsvarar då samma nivå som för tillträde till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar, samt tillträde till och förevisning av djurparker.

Mindre pengar i plånboken:

  • Höjd skatt på ISK- konto och kapitalförsäkring – Skatten på ISK-konto och på kapitalförsäkring styrs av statslåneräntan med ett tillägg på 0,75 procentenheter. Regeringen föreslår att tillägget ska höjas med 0,25 procenteneheter till 1 %. För snittspararen innebär det ca 60 kronor mer i skatt per år. ISK-kontot introducerades 2012 och syftet var att underlätta för sparare att köpa, sälja och byta aktier och fonder och vara ett alternativ till dyrare och krångligare fondkonton.
  • Straffskatt för nya bilar med höga utsläpp – För nya bilar med höga koldioxidutsläpp införs en straffskatt, malus, under de tre första åren. För koldioxidutsläpp tas en skatt ut med 82 kronor per gram mellan 95 och 140 gram per kilometer. Över 140 gram är skatten 107 kronor per gram. Från och mer år fyra är skatten 22 kronor per gram över 111 gram, samma som tidigare. Förslaget gäller alla bilar som säljs efter den 1 juli 2018.
  • Högre skatt på tjänstebilen – Trängselskattavgifter och fordonsskatt kommer inte ingå i den schablonmässigt beräknade bilförmånsvärdet. Det innebär att om företaget betalar för dessa kommer de beräknas för sig först månaden efter den då förmånen kommit den anställde till del. Dessutom kommer fordonsskatten brytas ut som en egen post i schablonberäkningen av bilförmånen och inte ingå i prisbasbeloppsdelen. I praktiken innebär det att tjänstebilar höga koldioxidutsläpp får ett högre förmånsvärde än  bilar med låga utsläpp.
  • Beskattning av e-cigaretter – Regeringen föreslår en punktskatt på e-cigaretter. Hur hög punktskatten väntas bli är osagt men beräknas gälla från 1 juli 2018.
  • Skattetillägg vid rättelser på eget initiativ – Här är tanken att ett skattetillägg, en avgift, ska tas ut vid rättelser som görs efter det att Skatteverket har aviserat om generella kontrollaktioner. Det betyder att om Skatteverket skulle meddela om att de ska göra generella kontroller av en specifik transaktion och du skickar in en rättelse som har koppling till den transaktionen efter att meddelandet har skickats ut, kan Skatteverket kräva ett skattetillägg. Storleken på skattetillägget har inte specificerats ännu. Förslaget ska gälla från 1 augusti 2018.
  • Flygskatt – En skatt som innebär att flygbiljetterna blir 60, 250 eller 400 kronor dyrare. Skatten som tas ut i olika nivåer beror på om destinationen ligger i Europa eller utanför Europa, samt om avståndet är kortare eller längre än 6 000 kilometer från Arlanda flygplats. Detta omdebatterade förslag har modifierats och skattesatserna har sänkts för samtliga avstånd med mellan 20 och 30 kronor. Enligt förslaget som ska gälla från 1 april 2018, ska summorna räknas om varje kalenderår och följa konsumentprisindex.
  • Höjd särskild inkomstskatt för utomlands bosatta – Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta ska enligt förslaget höjs från 20 till 25 procent och börjar gälla den 1 januari 2018 och tillämpas på inkomster som tjänas in efter den 31 december 2017.
  • Höjd drivmedelsskatt – Detta ingår inte i höstbudgeten eftersom regeringen från och med i år infört en ny indexmodell för uppräkningen av skatten på drivmedel. I korthet går modellen ut på att skatten årligen per automatik och utan riksdagsbeslut höjs enligt inflationen plus två procentenheter som ska spegla ekonomins reala inkomstökning. Detta innebär att skatten kommer att öka i snabbare takt än tidigare.

 

Vad tycker du om höstbudgeten? Motsvarar det dina förväntningar? Hade du önskat något annat? Dela gärna med dig av dina tankar.

/Sharon Lavie

 

Kommentarer

  1. Nina skriver:

    Bra att underhållsstöd höjs! Tyvärr gynnar inte detta mig, för mina barn får underhållsbidrag (pappan kan betala utan att Försäkringskassan skjuter till pengar). Det känns konstigt, mina barn är lika dyra i drift.

    • Sharon Lavie Sharon Lavie skriver:

      Hej Nina!
      Beloppet som betalas som underhållsstöd är ingen regel eller lag som ska följas om man kommer överens om underhållsbidrag. Kanske är det tid att omförhandla med pappan? Barnens behov ska alltid vara avgörande. Får jag tipsa om Försäkringskassans utmärkta räknehjälp som kan vara en neutral utgångspunkt för att hitta en summa som motsvara de kostnader som barnen har.
      Lycka till!
      /Sharon

  2. Björn skriver:

    Man höjer skatten på sparande men gör inte ett dugg åt t.ex. ränteavdragen. Staten (skattebetalarna) fortsätter att subventionera inköp av bilar, båtar och andra kapitalvaror genom 30 % avdrag på räntan för sådana varor,
    När det talas om att sänka ränteavdragen är det alltid bostadslån som nämns. Att även köp av lyxbåtar och lyxbilar på kredit subventioneras nämns aldrig.
    F.ö. är detta bland de värsta ”valfläsksbudgetar” jag någonsin skådat. Det kommer en lågkonjunktur så småningom och vad händer då med samhällsekonomin?