Hur påverkar höstbudgeten 2017 dig?

höstlöv

Regeringen har ett stort fokus på klimat, migration och säkerhet. Den största satsningen går till kommuner och landsting som får hela 10 miljarder som ett generellt tillskott som investeras i välfärden där det bäst behövs. Det görs även stora satsningar på vuxenutbildningar som bättre ska matcha näringslivets behov och därmed på sikt skapa jobb. Det har inte talats så mycket om hur gemeneman påverkas av budgeten för 2017 men några förslag påverkar faktiskt den enskildes plånbok.

De förslag som blir mest kännbara är den höjda skatten där flera ska betala den högre statliga skatten och värnskatten. Detta eftersom regeringen väljer att inte höja gränserna för när dessa skatter ska betalas i samma omfattning som tidigare. Dessutom slopas jämställdhetsbonusen för föräldralediga.

De som får den största privatekonomiska förstärkningen är de som lever på sjuk- och aktivitetsersättning och i viss mån även barnfamiljer och äldre.

Läs hela inlägget >

Så påverkas privatekonomin 2016 av höstbudgeten

horse-chestnut-tree-275921_1920

Regeringen presenterar relativt många förslag som ger mindre pengar i plånboken 2016 där lägre jobbskatteavdrag för höginkomsttagare, sänkt ROT-avdrag från 50 till 30 procent och höjd skatt på diesel och bensin med 60 respektive 66 öre litern är de förslag som blir mest kännbara.

Pensionärer med inkomstpension och föräldrar med föräldrapenning på grundnivån är de grupper som får den största privatekonomiska förstärkningen. Dessutom görs miljardsatsningar för att fler ska få jobb.

Nu när avdraget för privat pensionssparande försvinner och skatten på ISK och kapitalförsäkring samtidigt höjs finns risk att många upphör med sitt långsiktiga sparande och det vore olyckligt. Mitt råd är att fortsätta spara långsiktigt och gärna i ISK eller kapitalförsäkring som fortfarande kommer att vara bra sparformer med låg beskattning. Läs hela inlägget >

Nya skatteförslag för 2016

plånböcker

I dag presenterade regeringen en lista på alla skatteändringar de kommer att föreslå i höstbudgeten 21 september. Det är inga nyheter vad jag kan se, de allra flesta förslagen fanns nämligen med redan i förra årets höstbudget som röstades ner i riksdagen. Men förslagen är många och de kommer att påverka plånboken mer eller mindre negativt för de allra flesta svenskar. Den enda tydliga skattesänkningen är att pensionärer får sänkt skatt. Det kan handla om 250 kronor i månaden vid pensionsinkomster på 10 000 kronor i månaden och vid högre pensionsinkomster får skattesänkning mindre effekt.

Här är en lista på de viktigaste förslagen. Läs hela inlägget >

Så påverkas privatekonomin av vårbudgeten

närbild på vitsippa med hus i bakgrunden

Höjt underhållsstöd och höjd a-kassa är de stora privatekonomiska nyheterna under 2015. Att underhållsstödet höjs är på tiden. Det är nämligen mer än 40 år sedan det reella värdet på underhållsstödet var så lågt som dagens 1273 kronor i månaden. Förslagen för 2015 gynnar i första hand låginkomsttagare.

De förslag som hittills har presenterats för 2016 har en spretigare profil med höjd diesel- och bensinskatt, höjd skatt på sparande i ISK och kapitalförsäkring, sänkt rotavdrag, sänkt tak för rutavdraget och fria glasögon och läkemedel till barn. Det är inte otänkbart att regeringen senare i år återkommer med fler förslag från den nedröstade höstbudgeten; sänkt skatt för pensionärer, lägre jobbskatteavdrag för höginkomsttagare och att fler får betala statlig skatt.
Läs hela inlägget >

Så påverkas plånboken av budgetpropositionen

budgetpropositionen

Förra veckan var sämsta tänkbara att vara hemma med influensa och hög feber för en familjeekonom. Därför kommer här en något försenad sammanfattning av förslagen i årets budgetproposition. Läs hela inlägget >

Hur påverkas privatekonomin av valet?

amortera, #val2014, #bodiltipsar

Vi har ett valresultat men nu väntar tuffa förhandlingar. Först ska en regering bildas och sedan ska det tas fram en budget som kan få stöd i riksdagen. Utgången är oviss. Allt för oviss för att i ett så här tidigt skede kunna säga hur privatekonomin påverkas. Det är egentligen bara en sak som vi redan nu bör ställa in oss på: att amortera mera.  Läs hela inlägget >

Så påverkas plånboken av vårbudgeten

vårbudgeten 2014

Högre studielån, högre skatt på fordon, alkohol och cigaretter och sänkt avdragsrätt för privat pensionssparande. Här är en sammanfattning av de förslag som märks mest i plånboken när regeringen i dag lägger fram vårbudgeten.

Läs hela inlägget >

Så påverkas plånboken av budgetpropositionen

budgetproposition 2013

2014 kan bli ett bra år för alla som har jobb. Allt som allt satsar regeringen runt 24 miljarder på nya reformer, varav drygt 20 miljarder går till olika åtgärder som ger hushållen mer pengar i plånboken, i första hand till alla som har jobb. Här följer en sammanställning av förslagen i budgetpropositionen och annat som kan påverka privatekonomin 2014. Läs hela inlägget >

Våras det för din ekonomi?

I dag kom regeringens ekonomiska vårproposition. Som väntat innehåller den inga konkreta förslag som direkt påverkar plånboken. Däremot öppnar finansministern för stora satsningar 2014. I höstbudgeten som presenteras i september kommer troligen ett förslag om lägre skatt för pensionärer och förmodligen också ett förslag om ett femte jobbskatteavdrag. Det skulle inte förvåna mig om höstbudgeten även innehåller andra förslag som ger mer pengar i plånboken. På presskonferensen poängterade nämligen finansministern att det är viktigt att hushållen tillförs pengar så att konsumtionen kan komma igång och hållas uppe nu när den ekonomiska utvecklingen i Sverige och Europa är svag. Läs hela inlägget >

Så påverkar budgetpropositionen plånboken 2013

 

Nästa år satsar regeringen 23 miljarder på nya reformer. Merparten går till satsningar på järnväg och infrastruktur, forskning och sänkt bolagsskatt. Det är få förslag som direkt påverkar privatekonomin.  Här är en sammanfattning:

8 konkreta plånboksförslag
1) Sänkt skatt för pensionärer med i snitt 50 kronor per månad.
2) Bostadstillägget för ogifta pensionärer höjs med 170 kronor per månad.
3) Föräldrapenningens grundnivå höjs från 180 till 225 kronor per dag.
4) 80 procent av dagarna med föräldrapenning måste tas ut innan barnet fyller fyra år.
5) Skattereduktion för läxjälp även för gymnasieungdomar.
6) Studerande med barn får mer studiestöd eftersom tilläggsbidraget höjs med 10 procent per barn. För studerande med ett barn blir det en höjning med 520 kronor per år, med två barn 840 kronor och med tre barn 1040 kronor.
7) Mer förmånligt att prova på jobb när man har haft ekonomiskt bistånd i minst sex månader (socialbidrag) eftersom bara 75 procent av arbetsinkomsten ska beaktas när storleken på det ekonomiska biståndet beräknas.
8) Schablonavdraget för uthyrning av bostäder höjs från 21 000 till 40 000 kronor per år.

Några andra förslag som påverkar familjeekonomin
– Enklare att byta bank och jämföra lån.
– 600 miljoner under två år till bredbandsutbyggnad på landsbygden.
– Fortsatt investeringsstöd för solceller även nästa år.

Satsningar på jobb och bostäder
Det allra största privatekonomiska lyftet gör förmodligen den som får ett jobb efter att ha varit arbetslös en tid. Under nästa år satsas 2,2 miljarder kronor på ett jobbpaket för unga, 865 miljoner kronor för att motverka långtidsarbetslösheten och 200 miljoner kronor för att göra det mer förmånligt att gå från ekonomiskt bistånd (som tidigare kallades socialbidrag) till ett jobb.

Enklare byggregler bör ge fler studentbostäder enligt budgetpropositionen och därför får Boverket i uppdrag att förenkla byggreglerna.  2013 sänks också fastighetsavgiften för flerfamiljshus, vilket man hoppas ska bidra till att fler hyresrätter byggs.

Vinnare
En vinnargrupp är de barnfamiljer som får föräldrapenning på grundnivån eftersom föräldrapenningen höjs från 180 till 225 kronor per dag.
En annan vinnargrupp är de som vill hyra ut sin bostad eftersom schablonavdraget höjs från 21 000 kronor till 40 000 kronor per år.

Förlorare
Pensionärer som har hemtjänst och betalar en hemtjänstavgift ser jag som förlorare eftersom de inte får något tillskott i hushållskassan. Visserligen sänks skatten och visserligen höjs bostadstillägget för ogifta med 170 kronor per månad men hemtjänstavgiften ökar med lika mycket eftersom hemtjänstavgiften beräknas på inkomsten efter skatt.
___________________________________________________________

Här nedan finns mer utförlig information om varje förslag.
Rubrikerna är länkade till regeringens förhandsinformation.

8 konkreta plånboksförslag

1) Sänkt skatt för pensionärer med i snitt 50 kronor per månad
Du som är pensionär får en skattesänkning på mellan 500 och 700 kronor per år, eller ungefär 50 kronor per månad. Detta blir den fjärde sänkningen av skatten på pensioner. Med den nya skattesänkningen har skatten på en genomsnittlig pension, 14 750 kronor per månad, minskat med ungefär 575 kronor sedan 2006.

2) Bostadstillägget för ogifta pensionärer höjs med 170 kronor per månad
Har du låg inkomst kan du ansöka om bostadstillägg. Är du ensamstående får du som mest 93 % av hyran upp till en maxhyra på 5 000 kronor per månad. Förra året infördes ett tillägg på 170 kronor och nu införs alltså ytterligare ett tillägg på 170 kronor. Det innebär att du som är ogift kan få maximalt 4 990 kronor i bostadstillägg nästa år.

Är du gift eller sammanboende får du som mest 93 % av hyran upp till en maxhyra på 2 500 kronor + förra årets tillägg på 170 kronor. Det innebär att ett tvåpersonershushåll också kan få som mest 4 990 kronor per månad i bostadstillägg nästa år.  Mer information om bostadsillägg finns på Pensionsmyndighetens hemsida.

Föräldrapenningen förändras och nattis byggs ut
3) Grundnivån i föräldrapenningen höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag
vilket innebär att grundnivån höjs från 5 400 kronor per månad till 6 750 kronor per månad.
Har du mycket låg inkomst eller ingen inkomst alls kan du få föräldrapenning på grundnivån i 390 dagar (13 månader) och därefter ytterligare 90 dagar (tre månader) på lägstanivån som också ligger på 180 kronor per dag för barn som är födda efter 1 juli 2006.
4) 80 procent av dagarna med föräldrapenning måste tas ut innan barnet fyller fyra år. Resterande dagar kan tas ut ändat tills barnet fyller 12 år. I dag kan föräldrapenning tas ut tills barnet fyller åtta år. Förändringen gäller alla som tar ut föräldrapenning.
Mer information om föräldrapenning finns på Försäkringskassans hemsida.

Förra året saknade mer än hälften av landets kommuner barnomsorgsplatser på kvällar, helger och nätter. För att påskynda utbyggnaden av nattisplatser får kommunerna dela på 108 miljoner kronor under nästa år.  

5) Skattereduktion för läxhjälp
Anlitar du någon som hjälper dina barn med läxorna kan du få skattereduktion. Sedan tidigare får man skattereduktion för läxhjälp när barnen går i grundskolan. Det nya är att även gymnasieelever omfattas.  Läxhjälp ses som ett husarbete på samma sätt som ombyggnationer, reparationer, underhåll, städning och annat. Husarbeten ger rätt till skattereduktion med halva arbetskostnaden upp till 50 000 kronor per person och år. Läxhjälp i hemmet kan kosta ungefär 325 kronor per timme, vilket innebär att en timmes läxhjälp i veckan i 30 veckor kostar 9 750 kronor. Med full skattereduktion blir kostnaden 4 875 kronor. Tänk på att skattereduktionen räknas av allra sist i deklarationen efter att du gjort andra avdrag. Viss skatt måste du alltid betala och det är därför inte säkert att du får maximal skattereduktion. Mer information finns på Skatteverkets hemsida.

Det finns också möjlighet att få gratis läxhjälp, till exempel via Röda Korset, Mattecentrum och Lärarjouren.

6) Högre studiestöd till barnfamiljer
Om du studerar och har barn har du rätt att få ett tilläggsbidrag. Nästa år höjs tilläggsbidraget med 10 procent per barn, vilket innebär en höjning med 520 kronor per år för ett barn, 840 kronor för två barn och 1040 kronor per år för tre barn. Mer information om studiestöd för dig som har barn finns på CSN:s hemsida.

7) Mer förmånligt att prova på jobb när man har ekonomiskt bistånd
Det nya förslaget innebär att den som har haft ekonomiskt bistånd (som förr kallades socialbidrag) i minst sex månader och får en arbetsinkomst får behålla en del av arbetsinkomsten om han eller hon fortfarande är i behov av ekonomiskt bistånd.  I dag minskar det ekonomiska biståndet med lika mycket som arbetsinkomsten ökar. Nästa år minskar det ekonomiska biståndet med endast 75 procent av arbetsinkomsten. En ensamstående 25-åring som arbetar 25 procent, har en månadslön på 4 000 kronor och ansöker om ekonomiskt bistånd får drygt 900 kronor mer i plånboken nästa år.

8) Mer förmånligt att hyra ut bostaden
Schablonavdraget för uthyrning av bostäder höjs från 21 000 kronor till 40 000 kronor per år. Bor du i småhus får du dra av 20 procent av hyresintäkten utöver schablonavdraget. Det innebär att du kan hyra ut ditt hus eller ditt fritidshus för 50 000 kronor per år eller 4 167 kronor per månad skattefritt nästa år. Mer information om uthyrning av bostad finns på Skatteverkets hemsida.

Några andra förslag som påverkar familjeekonomin

Enklare att byta bank och jämföra lån
Vill du lösa ett bundet bolån i förtid kan det kosta en hel del pengar eftersom du får betala en ränteskillnadsersättning till banken. I dag saknas en enhetlig modell för hur ränteskillnadsersättningen beräknas. Därför ska en ny, enhetlig modell tas fram som är tänkt att göra det både enklare och billigare att lösa bundna bolån i förtid.

Dessutom ska Finansinspektionen ta fram förslag på hur information om lån ska utformas så att det blir enklare att förstå lånevillkoren och jämföra lån i olika banker. Förhoppningsvis ska dessa förslag göra det lättare för dig som vill byta bank. Mer information om att byta bank finns på den oberoende rådgivningssajten Konsumenternas Bankbyrå.

600 miljoner under två år till bredbandsutbyggnad på landsbygden
Satsningen beräknas ge ytterligare 30 000 hushåll på landsbygden tillgång till bredband. Bor du på landet och vill ha tillgång till bredband kan du och dina grannar gå samman och ansöka om ekonomiskt stöd för att kunna bygga ett eget bredbandsnät. Mer information och ansökningsblanketter finns på Post- och telestyrelsens hemsida.

Fortsatt investeringsstöd för solceller även nästa år
Vill du installera solceller i din villa kan ansöka om ett investeringsstöd som ger dig max 45 % av investeringskostnaden. Ansökan görs hos Länsstyrelsen och mer information finns på Energimyndighetens hemsida.

Satsningar på jobb och bostäder

Satsningar på jobb
Det allra största ekonomiska lyftet gör förmodligen den som får ett jobb efter att ha varit arbetslös en tid. A-kasseersättningen är max 680 kronor per dag eller ungefär 14 300 kronor per månad vilket blir ungefär 10 500 kronor per månad efter skatt. En månadslön på 25 000 kronor blir 19 100 kronor efter skatt.

Under nästa år föreslås satsningar för att ge arbetslösa bättre möjligheter till jobb:
1) Jobbpaket för unga. Under 2013 satsas 2,2 miljarder på bland annat drygt
18 000 nya utbildningsplatser på yrkesvux, högskolan, lärlingsvux och yrkeshögskolan.
2) Åtgärder för att motverka långtidsarbetslöshet. Under 2013 satsats 865 miljoner på bland annat 9 500 nya praktikplatser och arbetsmarknadsutbildningar i jobb- och utvecklingsgarantin.
2) Jobbsatsning för nyanlända invandrare. Under 2013 – 2016 satsas fyra miljarder på bland annat ett praktiskt basår som varvar praktik och utbildning och fler praktikplatser. Samtidigt får de nyanlända invandrare som inte fått arbete inom två år komma med i jobb- och utvecklingsgarantin.

Enklare byggregler för studentbostäder
Enklare byggregler bör ge fler studentbostäder enligt budgetpropositionen och därför får Boverket i uppdrag att förenkla byggreglerna. En egen bostad är viktigt för att kunna ta klivet in i vuxenvärlden och ta ansvar för sitt liv och sin privatekonomi. 248 000 ungdomar saknar i dag bostäder enligt bomässan UngBo12 i Malmö och 154 kommuner har brist på ungdomsbostäder till enligt Boverkets rapport ”Ungdomars boende – lägesrapport 2012”. Värst är situationen i storstäderna. 2013 sänks också fastighetsavgiften för flerfamiljshus, vilket man hoppas ska bidra till att fler hyresrätter byggs.

Budgetprocessen i korthet:
2011-09-20 – klockan 08.00 publicerar regeringen budgetpropositionen på hemsidan.
2011-09-20 – klockan 13.00 debatteras budgetpropositionen i riksdagen.
Oktober – november 2011 – Utskotten behandlar och sammanställer förslag för sina respektive områden. Finansutskottet sammanställer samtliga förslag.
December 2011 – Riksdagen fattar beslut om statens budget för år 2013.

För dig som vill få en snabb sammanfattning rekommenderar jag länken ”Budgeten 2013 på fem minuter” och sammanfattningen ”Satsningar i budgeten 2013”

Bodil Hallin
Familjeekonom Ikano Bank