Det har blivit fint med second hand

110630-2

I Italien är det inte många föräldrar som vill köpa second hand kläder till sina barn. Det uppfattas nämligen som en signal på att föräldrarna har svag ekonomi. Lite så var det även i Sverige tidigare, men något har hänt. Second hand har blivit trendigt och det gillar jag.  Läs hela inlägget >

Impulsköp piggar upp

impulsköp, shopping, konsumtion

Du hade inte alls tänkt komma hem med en ny tröja men kunde bara inte låta bli. Plötsligt där i affären övermannades du av ett starkt inre begär att köpa nu. Du fick en köpimpuls du inte kunde motstå. Vem har inte fått det?

Varför gör vi egentligen impulsköp? 
Hur ska man göra för att motstå köpimpulsen, om man nu vill det?

Läs hela inlägget >

Är du maximizer eller satisficer?

köpa köpbeslut nöjd välbefinnande konsument

Brukar du planera inköp noga, läsa tester, jämföra priser, kolla med kompisar och ta god tid på dig innan du fattar ett köpbeslut? Då är du förmodligen en ”maximizer”, som strävar efter att fatta det bästa beslutet. Är du lika noga med att formulera vad du är ute efter men nöjer dig när du har hittat något som motsvarar dina krav är du förmodligen en ”satisficer”, vars motto är att fatta bra beslut. Begreppen har myntats av amerikanska psykologer som har undersökt konsumentbeteende.

Intressant är att en maximizer brukar vara mer missnöjd med sina köp än en satisficer, trots att maximizern har lagt ner mer tid och kraft och borde ha bättre förutsättningar att göra ett bättre köp, rent objektivt. Förklaringen är att maximizerns osäkerhet och ifrågasättande inför köpet verkar dröja sig kvar efter köpet. Inte så konstigt kanske, man kan ju faktiskt aldrig veta om man har fattat det allra bästa beslutet. Däremot är det rätt lätt att konstatera om man har fattat ett bra beslut eller inte.

Mer nöjd med mindre ansträngning – livet som satisficer verkar vara rätt skönt, tänker jag som nog är en rätt typisk maximizer. Glädjande nog är titeln på psykologernas rapport ”Maximizing Versus Satisficing – Happiness Is a Matter of Choice” Vi kan alltså påverka vårt köpbeteende. Gott så!

Jim Smith driver en hemsida som heter The Executive Happiness Coach.
Hans tips till mig och andra maximizers är:

  • Begränsa dina val. Välj när du verkligen behöver välja, men lägg inte tid på obetydliga val. Ha tydliga regler; till exempel att bara besöka två butiker eller hemsidor före köpet.
  • Låt ”gott nog” (good enough) bli din nya ledstjärna. Sträva efter att köpa det som motsvarar dina krav, nöj dig med det och lägg sedan inte mer tid på att analysera.
  • Strunta i om du missar något. Fokusera i stället på de positiva aspekterna av det val du har gjort.
  • Skruva ner förväntningarna. Då minskar risken för att bli missnöjd samtidigt som möjligheten att bli mer nöjd ökar.

Kanske är det optimala förhållningssättet något av en gyllene medelväg; lite av maximizerns strävan för att få ut det mesta av pengarna och lite av satisficerns avspända attityd för att slippa gå runt och tro att man kunde ha gjort ett ännu bättre köp. Det tål att jobba på.

Länktips:

Expressens artikel Svårt att bli nöjd med reafyndet
Maximizing Versus Satisficing – Happiness Is a Matter of Choice Vetenskaplig artikel publicerad i Journal of Personality and Social Psychology
The executive happiness coach Newsletter

Vem är du?
Och vem vill du vara?

Kommentera och diskutera gärna här eller i några av mina andra kanaler:
Facebook: Familjeekonom Bodil Hallin
Twitter: @BodilHallin
Instagram: bodilhallin

Bodil Hallin
Familjeekonom, Ikano Bank

Pengamisstag och hur du slipper dem

misstag ekonomi

När man är ung – vilka är de vanligaste misstagen när det gäller pengar? Jag har listat några fällor (som inte bara unga kan trilla i…)
Har du fler exempel? Eller bra förslag på hur man kan tänka? Kommentera gärna!

Läs hela inlägget >

Om smålänningar, stockholmare och dricks

ge dricks

Sju av tio Stockholmare men bara fem av tio smålänningar ger dricks på restaurangen.

Är smålänningar verkligen snåla eller handlar det om en värdegrund som bygger på att man vill vara hederlig bland jämlikar och att man vill betala rätt pris?

I dagens Metro försöker jag, som själv är född och uppvuxen i hjärtat av Småland, ge några tänkbara förklaringar till varför smålänningar ger mindre dricks än storstadsbor. Läs hela inlägget >

Ska sjuåringar ha bankkort?

 

Är det bra att sjuåringar kan ha bankkort? Jag fick fundera ordentligt när tidningen Metro ringde och ville intervjua mig med anledning av en artikel i Sydsvenskan om att åldersgränsen för bankkort kan komma att sänkas. När jag listat fördelar och nackdelar insåg jag att mitt reflexmässiga ”nej” ändrats till ett klart, men för mig lite oväntat, ”ja”.

Jag tror faktiskt att det finns många fördelar. Här är några:

  • Det är bra att tidigt lära barn att hantera pengar och förstå pengars värde.
  • Kortbetalning är det allra vanligaste betalningssättet när vi handlar i butik. Självklart måste barn lära sig att hantera både kort och kontanter.
  • Ett bankkort ger nya pedagogiska öppningar att prata med barn om pengar. Transaktionerna på ett bankkonto går att exportera till budgetverktyg eller budget-appar som i staplar och färger visar vad pengarna har gått till och hur mycket som finns kvar. Jag tror att allt fler verktyg av denna typ kommer att utvecklas. En bra förebild är amerikanska mint.com
  • När barnen får ett eget transaktionskonto kan de tidigt vänja sig vid att månadsspara. Med en automatisk överföring till ett sparkonto är det lätt att visa att en liten sparad månadssumma faktiskt blir till en rätt stor summa efter några månader. Kunskaper som är enormt värdefulla för en ung vuxen som behöver pengar till körkort, möbler och så småningom kanske också en kontantinsats till första bostadsköpet.

 

Det finns så klart invändningar också:

  • Barn är inte mogna att ta hand om pengar. Nej, självklart är barn är olika men det tycker jag inte är något större problem. Varje förälder vet ju vad som är bäst för just deras barn och när det är lämpligt att ge barnen lite större ansvar för pengar.
  • Kontanter är mer pedagogiska och det är svårt att förstå pengars värde när det bara handlar om siffror. Jag håller med, men jag tror också att digitala pengar är mer naturligt för barn som har vuxit upp med både digitala och fysiska pengar. Kanske har vi vuxna svårare att förstå digitala pengars värde? Det vore intressant med mer forskning om detta.
  • Barn kan tappa kortet, bli bestulen på kortet eller tvingad av ”kompisar” att lämna ifrån sig koderna. Visst, men det kan hända med kontanter också. Ett kort går att spärra och obehöriga uttag går att spåra. Stulna eller borttappade kontanter är svårare att få tillbaka.

 

När jag funderade på för- och nackdelar dök några andra tankar upp:

  • Ett barns bankkort måste vara omöjligt att övertrassera.
  • Det skulle vara bra om föräldrar kan lägga in en uttagsspärr på valfri nivå.
  • Det är nog bra att börja med en mycket liten summa på kontot och sakta låta barnen ta mer ansvar i takt med att de klarar av det.
  • Jag tror att man ska försöka stå emot frestelsen att fylla på kontot om barnen har handlat för mycket. Det finns en pedagogik i att få ta konsekvenser.

 

Att lära barn att hantera pengar är ett viktigt uppdrag. Här är några länkar som kan göra det roligare: I Skolverkets länkskafferi finns olika spel och pengar och ekonomi som går att ladda ned gratis. På sajten Ung Konsument ger ungdomar bra tips om allt som rör pengar och konsumtion.

Det vore spännande att höra fler tankar om detta. Vad tycker du om barn och bankkort? Kommentera gärna här på bloggen eller på min Familjeekonomi-sidaFacebook.


Bodil Hallin
Familjeekonom, Ikano Bank

Bra att veta i julhandeln

 

Här i Småland ligger snön vit och stilla och inte ett enda snöoväder är i sikte. Det är som gjort för att snöra på sig vinterkängorna och ge sig ut för att köpa årets första julklapp. Här är en sammanställning över konsumenträttigheter och annat som är bra att känna till i julhandeln. Länkarna går till Konsumentverket där du hittar mer information.

Öppet köp och bytesrätt: Det finns ingen lag som ger dig bytesrätt eller rätt till öppet köp. Därför måste du själv fråga vad som gäller och be om öppet köp. Läs mer…

Julmarknader.  Handlar du på en julmarknad gäller samma regler som vid andra köp. Däremot kan det vara svårt att få tag på säljaren om det blivit fel på det du köper. Betalar du mer än 300 kronor för något är säljaren skyldig att ge dig kontaktuppgifter skriftligt. Glöm inte att be om kvitto. Läs mer…

När du handlar i en affär
. Köper du något i en affär gäller konsumentköplagen. Det innebär att du har rätt att klaga på en vara som det är fel på. Du har rätt att få felet avhjälpt eller få en ny, felfri vara. Om du ändå vill behålla varan trots att det är fel på den har du rätt till prisavdrag. Om det är ett väsentligt fel kan du lämna tillbaka varan och få pengarna tillbaka. Lagen gäller alla typer av varor, även om de är begagnade eller reas ut. Läs mer…

Köp av privatperson.
När du köper något av en privatperson gäller inte konsumentköplagarna. Är det något fel på det du köpt får du kontakta säljaren och försöka komma överens. Läs mer…

Ångerrätt.
Handlar du på internet, via telefon eller på postorder har du 14 dagars ångerrätt. Tiden börjar räknas från den dag du tog emot varan. Du har rätt att få pengar tillbaka om du inte har använt varan. Däremot kan du själv få stå för returfrakten. Handlar du i en vanlig affär har du ingen ångerrätt. Läs mer…

Handla på nätet. Kolla att den du köper av verkar vara seriös och välj ett betalningssätt du känner dig trygg med. Läs mer…

Presentkort. Står det en begränsad giltighetstid på presentkortet är det denna som gäller. Står det ingen tidsgräns gäller presentkort i tio år men det är bra om du använder presentkorten så fort som möjligt. Om affären upphör eller går i konkurs blir ditt presentkort värdelöst. Läs mer…

Bodil Hallin
Familjeekonom Ikano Bank

e-handla julklapparna

 

I år väntas allt fler köpa julklappar på nätet. Det läste jag nyligen i Svenska Dagbladet och Göteborgsposten.  Var tredje person räknar med att e-handla julklappar för runt 1 700 kronor och böcker, filmer och leksaker tillhör storsäljarna på nätet. Allt som allt väntas julhandeln öka med 1,5 % i år.

Jag ser flera fördelar med att e-handla: det är lätt att jämföra priser och produkter, man slipper köer och trängsel och det är lättare att hålla koll på hur mycket man handlar för än om man springer runt i affärer. I går hörde jag också att man allt oftare kan få julklapparna inslagna så att allt är klart när man hämtar ut sitt postpaket.

Men visst finns det nackdelar också: man kan inte känna på och prova produkterna och det kan vara omständligt att returnera paket. Konsumentverket har granskat över 400 e-handlare och funnit att över hälften ger fel information om vilka rättigheter man har som konsument. Den vanligaste bristen är att e-handlaren inte upplyser om att man har 14 dagars ångerrätt.

Mitt tips till dig som vill e-handla säkert är att kolla in Konsumentverkets checklistor. Här kan du läsa om vad du ska tänka på före ett köp, vilka rättigheter du har efter ett köp och vad som gäller när du handlar av en privatperson eller på en nätauktion.

Så med lite koll på vad som gäller och hur mycket du handlar för kan du fixa en hel del julklappar framför datorn. Själv tycker jag att är rätt mysigt med julstämningen ute i butikerna så jag mixar julklappsinköpen.

Bodil Hallin
Familjeekonom, Ikano Bank