Undvik fällorna i julhandeln

Varje år handlar vi julklappar, julmat och juldekorationer för tusentals kronor per hushåll. Julhandeln är medryckande både i butiker och online, där de till synes fantastiska erbjudandena slåss om vår uppmärksamhet. Det i kombination med viss mått av tidsbrist gör att vi i julruschen inte alltid kan urskilja julfällorna.

Läs hela inlägget >

Om resegaranti och annat du behöver veta när du ska boka en resa

När jag bokar en resa så har det ofta föregåtts av intensivt googlande och jämförande av olika datum, hotell och flygbolag. Jag försöker hitta en bra deal för det jag vill göra under min efterlängtade semester. Men innan jag trycker på boka-knappen kan det även vara bra att fundera på vilka rättigheter jag har om något händer. Vad händer om jag blir sjuk och inte kan resa eller om resebolaget byter hotellet eller går i konkurs. Det är också bra att veta vad man ska göra om jag är missnöjd över något på plats. Här är det viktigaste som du behöver ha koll på innan du bokar nästa resa.

Läs hela inlägget >

Hur länge kan ett företag kräva mig på betalning?

När en privatperson köper något av ett företag så har företaget tre år på sig att kräva betalning. Har de inte hört av sig under den tiden så blir skulden preskriberad. Det betyder att företaget inte längre kan kräva betalning för skulden.  Men i de flesta fall räcker det med att företaget skickar påminnelser eller att du betalar en del av skulden för att skulden ska fortsätta att vara giltig (så kallat preskriptionsavbrott). Skulle du bli kontaktad innan preskriptionstiden har gått ut börjar en ny preskriptionstid att gälla. Du kan därför inte räkna med att dina skulder ska bli preskriberade.

Grundregeln är att preskriptionstiden är 10 år men den varierar beroende på vilken typ av skuld det är:

  • För konsumentrelaterade skulder är preskriptionstiden tre år. Det kan t.ex. handla om räkningar och kreditkortsskulder.
  • Hyresskulder preskriberas redan efter två år.
  • Vissa skulder till staten preskriberas efter fem år. Detta kan vara skatteskulder eller böter.
  • Alla andra skulder har en preskriptionstid på tio år. Det kan t.ex. vara skulder till privatpersoner, skulder för rättegångskostnader och banklån.

/Sharon

Stora utgifter och räkningar i augusti?

shopping, betala, räkningar, inkasso, skulder

När sommaren var som kallast och regnigast valde jag och många med mig att åka på utflykter eller gå i affärer, alltså saker som kostar mer än om vi bara hade legat och softat i solen. Och det har gett avtryck i SCB:s siffror över detaljhandelskonsumtionen i juni.

Läs hela inlägget >

Vad ska barnbidraget räcka till?

barn

Hur mycket kostar det egentligen att ha barn? Och vad kan man räkna med att barnbidraget ska räcka till? Det är två vanliga frågor som är intressanta för alla föräldrar men som blir särskilt aktuella vid en separation och när man ska räkna ut underhållsbidrag.   Läs hela inlägget >

Delad eller gemensam ekonomi?

 

En av de vanligaste frågorna jag får är hur man ska lägga upp sin gemensamma ekonomi. Hur mycket ska var och en bidra med? Hur mycket ska var och en ha för egen del? Ska den andre få lägga sig i vad jag gör med mina pengar? Bråk om pengar är vanligt men onödigt. Därför har vi gjort en film om tre olika sätt att få en mer konfliktfri relation till pengar och varandra. Hoppas du ska gilla den. Här nedan kan du läsa mer:

Läs hela inlägget >

Så undviker du vanliga misstag i julhandeln

julhandel, misstag, privatekonomi, ekonomi, julklappar,

I lördags tog jag tåget till Köpenhamn och gav mig ut i den myllrande julhandeln. Julen och julhandeln kan vara stressig, jobbig, dyr…. och fullkomligt underbar. Så för att få mer julefrid i både sinnet och plånboken har jag ställt samman några vanliga misstag och hur man kan göra för att undvika dem. Fyll gärna på med egna tips!  Läs hela inlägget >

Simma lugnt mot solen

 

solsemester

Med koll på semesterkassan, ett lokalt sim-kort till mobilen och lagom nivå på skyddsfaktorn i form av försäkringar och vaccinationer kan solresan ge dig en skön solbränna utan att du bränner hål i plånboken. Här är tipsen och checklistan för solresan.

Läs hela inlägget >

Fyra tips för att få julen att gå ihop

jul, julbudget, julklappar, appar,

Julen är härlig men kan bli dyrare än man tänkt sig. Här är några tips som gör det lättare att behålla den rätta julstämningen både i december och när kontoutdraget kommer i januari. Läs hela inlägget >

Ska sjuåringar ha bankkort?

 

Är det bra att sjuåringar kan ha bankkort? Jag fick fundera ordentligt när tidningen Metro ringde och ville intervjua mig med anledning av en artikel i Sydsvenskan om att åldersgränsen för bankkort kan komma att sänkas. När jag listat fördelar och nackdelar insåg jag att mitt reflexmässiga ”nej” ändrats till ett klart, men för mig lite oväntat, ”ja”.

Jag tror faktiskt att det finns många fördelar. Här är några:

  • Det är bra att tidigt lära barn att hantera pengar och förstå pengars värde.
  • Kortbetalning är det allra vanligaste betalningssättet när vi handlar i butik. Självklart måste barn lära sig att hantera både kort och kontanter.
  • Ett bankkort ger nya pedagogiska öppningar att prata med barn om pengar. Transaktionerna på ett bankkonto går att exportera till budgetverktyg eller budget-appar som i staplar och färger visar vad pengarna har gått till och hur mycket som finns kvar. Jag tror att allt fler verktyg av denna typ kommer att utvecklas. En bra förebild är amerikanska mint.com
  • När barnen får ett eget transaktionskonto kan de tidigt vänja sig vid att månadsspara. Med en automatisk överföring till ett sparkonto är det lätt att visa att en liten sparad månadssumma faktiskt blir till en rätt stor summa efter några månader. Kunskaper som är enormt värdefulla för en ung vuxen som behöver pengar till körkort, möbler och så småningom kanske också en kontantinsats till första bostadsköpet.

 

Det finns så klart invändningar också:

  • Barn är inte mogna att ta hand om pengar. Nej, självklart är barn är olika men det tycker jag inte är något större problem. Varje förälder vet ju vad som är bäst för just deras barn och när det är lämpligt att ge barnen lite större ansvar för pengar.
  • Kontanter är mer pedagogiska och det är svårt att förstå pengars värde när det bara handlar om siffror. Jag håller med, men jag tror också att digitala pengar är mer naturligt för barn som har vuxit upp med både digitala och fysiska pengar. Kanske har vi vuxna svårare att förstå digitala pengars värde? Det vore intressant med mer forskning om detta.
  • Barn kan tappa kortet, bli bestulen på kortet eller tvingad av ”kompisar” att lämna ifrån sig koderna. Visst, men det kan hända med kontanter också. Ett kort går att spärra och obehöriga uttag går att spåra. Stulna eller borttappade kontanter är svårare att få tillbaka.

 

När jag funderade på för- och nackdelar dök några andra tankar upp:

  • Ett barns bankkort måste vara omöjligt att övertrassera.
  • Det skulle vara bra om föräldrar kan lägga in en uttagsspärr på valfri nivå.
  • Det är nog bra att börja med en mycket liten summa på kontot och sakta låta barnen ta mer ansvar i takt med att de klarar av det.
  • Jag tror att man ska försöka stå emot frestelsen att fylla på kontot om barnen har handlat för mycket. Det finns en pedagogik i att få ta konsekvenser.

 

Att lära barn att hantera pengar är ett viktigt uppdrag. Här är några länkar som kan göra det roligare: I Skolverkets länkskafferi finns olika spel och pengar och ekonomi som går att ladda ned gratis. På sajten Ung Konsument ger ungdomar bra tips om allt som rör pengar och konsumtion.

Det vore spännande att höra fler tankar om detta. Vad tycker du om barn och bankkort? Kommentera gärna här på bloggen eller på min Familjeekonomi-sidaFacebook.


Bodil Hallin
Familjeekonom, Ikano Bank