Om resegaranti och annat du behöver veta när du ska boka en resa

När jag bokar en resa så har det ofta föregåtts av intensivt googlande och jämförande av olika datum, hotell och flygbolag. Jag försöker hitta en bra deal för det jag vill göra under min efterlängtade semester. Men innan jag trycker på boka-knappen kan det även vara bra att fundera på vilka rättigheter jag har om något händer. Vad händer om jag blir sjuk och inte kan resa eller om resebolaget byter hotellet eller går i konkurs. Det är också bra att veta vad man ska göra om jag är missnöjd över något på plats. Här är det viktigaste som du behöver ha koll på innan du bokar nästa resa.

Läs hela inlägget >

Hur länge kan ett företag kräva mig på betalning?

När en privatperson köper något av ett företag så har företaget tre år på sig att kräva betalning. Har de inte hört av sig under den tiden så blir skulden preskriberad. Det betyder att företaget inte längre kan kräva betalning för skulden.  Men i de flesta fall räcker det med att företaget skickar påminnelser eller att du betalar en del av skulden för att skulden ska fortsätta att vara giltig (så kallat preskriptionsavbrott). Skulle du bli kontaktad innan preskriptionstiden har gått ut börjar en ny preskriptionstid att gälla. Du kan därför inte räkna med att dina skulder ska bli preskriberade.

Grundregeln är att preskriptionstiden är 10 år men den varierar beroende på vilken typ av skuld det är:

  • För konsumentrelaterade skulder är preskriptionstiden tre år. Det kan t.ex. handla om räkningar och kreditkortsskulder.
  • Hyresskulder preskriberas redan efter två år.
  • Vissa skulder till staten preskriberas efter fem år. Detta kan vara skatteskulder eller böter.
  • Alla andra skulder har en preskriptionstid på tio år. Det kan t.ex. vara skulder till privatpersoner, skulder för rättegångskostnader och banklån.

/Sharon

Stora utgifter och räkningar i augusti?

shopping, betala, räkningar, inkasso, skulder

När sommaren var som kallast och regnigast valde jag och många med mig att åka på utflykter eller gå i affärer, alltså saker som kostar mer än om vi bara hade legat och softat i solen. Och det har gett avtryck i SCB:s siffror över detaljhandelskonsumtionen i juni.

Läs hela inlägget >

Vad ska barnbidraget räcka till?

barn

Hur mycket kostar det egentligen att ha barn? Och vad kan man räkna med att barnbidraget ska räcka till? Det är två vanliga frågor som är intressanta för alla föräldrar men som blir särskilt aktuella vid en separation och när man ska räkna ut underhållsbidrag.   Läs hela inlägget >

Delad eller gemensam ekonomi?

 

En av de vanligaste frågorna jag får är hur man ska lägga upp sin gemensamma ekonomi. Hur mycket ska var och en bidra med? Hur mycket ska var och en ha för egen del? Ska den andre få lägga sig i vad jag gör med mina pengar? Bråk om pengar är vanligt men onödigt. Därför har vi gjort en film om tre olika sätt att få en mer konfliktfri relation till pengar och varandra. Hoppas du ska gilla den. Här nedan kan du läsa mer:

Läs hela inlägget >

Så undviker du vanliga misstag i julhandeln

julhandel, misstag, privatekonomi, ekonomi, julklappar,

I lördags tog jag tåget till Köpenhamn och gav mig ut i den myllrande julhandeln. Julen och julhandeln kan vara stressig, jobbig, dyr…. och fullkomligt underbar. Så för att få mer julefrid i både sinnet och plånboken har jag ställt samman några vanliga misstag och hur man kan göra för att undvika dem. Fyll gärna på med egna tips!  Läs hela inlägget >

Simma lugnt mot solen

 

solsemester

Med koll på semesterkassan, ett lokalt sim-kort till mobilen och lagom nivå på skyddsfaktorn i form av försäkringar och vaccinationer kan solresan ge dig en skön solbränna utan att du bränner hål i plånboken. Här är tipsen och checklistan för solresan.

Läs hela inlägget >

Fyra tips för att få julen att gå ihop

jul, julbudget, julklappar, appar,

Julen är härlig men kan bli dyrare än man tänkt sig. Här är några tips som gör det lättare att behålla den rätta julstämningen både i december och när kontoutdraget kommer i januari. Läs hela inlägget >

Ska sjuåringar ha bankkort?

 

Är det bra att sjuåringar kan ha bankkort? Jag fick fundera ordentligt när tidningen Metro ringde och ville intervjua mig med anledning av en artikel i Sydsvenskan om att åldersgränsen för bankkort kan komma att sänkas. När jag listat fördelar och nackdelar insåg jag att mitt reflexmässiga ”nej” ändrats till ett klart, men för mig lite oväntat, ”ja”.

Jag tror faktiskt att det finns många fördelar. Här är några:

  • Det är bra att tidigt lära barn att hantera pengar och förstå pengars värde.
  • Kortbetalning är det allra vanligaste betalningssättet när vi handlar i butik. Självklart måste barn lära sig att hantera både kort och kontanter.
  • Ett bankkort ger nya pedagogiska öppningar att prata med barn om pengar. Transaktionerna på ett bankkonto går att exportera till budgetverktyg eller budget-appar som i staplar och färger visar vad pengarna har gått till och hur mycket som finns kvar. Jag tror att allt fler verktyg av denna typ kommer att utvecklas. En bra förebild är amerikanska mint.com
  • När barnen får ett eget transaktionskonto kan de tidigt vänja sig vid att månadsspara. Med en automatisk överföring till ett sparkonto är det lätt att visa att en liten sparad månadssumma faktiskt blir till en rätt stor summa efter några månader. Kunskaper som är enormt värdefulla för en ung vuxen som behöver pengar till körkort, möbler och så småningom kanske också en kontantinsats till första bostadsköpet.

 

Det finns så klart invändningar också:

  • Barn är inte mogna att ta hand om pengar. Nej, självklart är barn är olika men det tycker jag inte är något större problem. Varje förälder vet ju vad som är bäst för just deras barn och när det är lämpligt att ge barnen lite större ansvar för pengar.
  • Kontanter är mer pedagogiska och det är svårt att förstå pengars värde när det bara handlar om siffror. Jag håller med, men jag tror också att digitala pengar är mer naturligt för barn som har vuxit upp med både digitala och fysiska pengar. Kanske har vi vuxna svårare att förstå digitala pengars värde? Det vore intressant med mer forskning om detta.
  • Barn kan tappa kortet, bli bestulen på kortet eller tvingad av ”kompisar” att lämna ifrån sig koderna. Visst, men det kan hända med kontanter också. Ett kort går att spärra och obehöriga uttag går att spåra. Stulna eller borttappade kontanter är svårare att få tillbaka.

 

När jag funderade på för- och nackdelar dök några andra tankar upp:

  • Ett barns bankkort måste vara omöjligt att övertrassera.
  • Det skulle vara bra om föräldrar kan lägga in en uttagsspärr på valfri nivå.
  • Det är nog bra att börja med en mycket liten summa på kontot och sakta låta barnen ta mer ansvar i takt med att de klarar av det.
  • Jag tror att man ska försöka stå emot frestelsen att fylla på kontot om barnen har handlat för mycket. Det finns en pedagogik i att få ta konsekvenser.

 

Att lära barn att hantera pengar är ett viktigt uppdrag. Här är några länkar som kan göra det roligare: I Skolverkets länkskafferi finns olika spel och pengar och ekonomi som går att ladda ned gratis. På sajten Ung Konsument ger ungdomar bra tips om allt som rör pengar och konsumtion.

Det vore spännande att höra fler tankar om detta. Vad tycker du om barn och bankkort? Kommentera gärna här på bloggen eller på min Familjeekonomi-sidaFacebook.


Bodil Hallin
Familjeekonom, Ikano Bank

Om konsten att hålla en julbudget

 

Att göra en julbudget är rätt enkelt. Det svåra är att hålla den. Många små inköp vid olika tillfällen gör det nästan omöjligt att hålla koll på hur mycket pengar som går åt. Därför är mitt recept: låt julbudgeten bestå av en enda totalsumma och behåll kontrollen genom att använda dig av ett av mina fem knep; appknepet, kortknepet, kvittoknepet, pappersknepet eller cashknepet.

Bestäm hur mycket julen får kosta i år
Börja med att bestämma hur mycket julen får kosta i år. Detta är ett rätt enkelt beslut som styrs utifrån vad du och din familj kan och vill lägga på julen. Bestäm en jämn summa nu direkt. En enda totalsumma räcker, det är onödigt att krångla till det genom att bli allt för detaljerad och det är lättare att hålla reda på en enda summa än flera olika. Köper du dyra julklappar kan du lägga mindre pengar på mat, det viktiga är att du håller dig till totalsumman. Vill du ändå ha en lite mer detaljerad planering kan det räcka med fyra poster; julklappar, julmat, resor och julpynt.

Om konsten att hålla en julbudget
Att hålla sig till julbudgeten är betydligt svårare än att bestämma totalsumman.
Här är några orsaker:

  • Många små inköp som görs under en längre period, ofta minst en månad.
  • Flera olika betalningssätt med olika betalningstider; kontanter, bankkort som belastar lönekontot direkt och där julinköpen blandas med andra utgifter, ett eller flera kontokort där fakturan ska betalas antingen i slutet av december eller i slutet av januari, näthandel där man får en faktura som ska betalas på 14 dagar och så vidare.
  • När det är två vuxna som gör inköp kan det bli dubbelt så svårt att få överblick.

 

Fem knep för att hålla julbudgeten
1) Knappa in i appen – Appknepet
En budget-app i en smart mobil ger bra överblick över julinköpen. Detta alternativ passar allra bäst för dig som är singel och har en smart telefon. Det enda som krävs är att du knappar in inköpssumman varje gång du handlar. Numera finns det flera olika budget-appar för Android och iPhone. Använd sökorden ”budget” eller ”kassabok”, testa och välj ut din favorit. En budget-app brukar inte kosta mer än max 30 kronor. ”MoneyBook” för iPhone och ”Kassaboken” för är Android är några exempel.

2) Handla allt på ett kort – Kortknepet
Kortknepet passar bäst för dig som är singel, brukar handla med kort och redan har två eller flera kontokort. Det passar också bra för familjer som har ett två kort kopplade till samma konto. Sätt undan din totala julbudgetsumma på ett separat sparkonto så att du kan betala hela kontokortsräkningen när den kommer i slutet av december eller i slutet av januari. Utse ett av dina kontokort till ditt julkort. Handla allt på julkortet och använd inte kortet till något annat än julinköp. Ta reda på hur du kollar saldot på kortet och gör det enkelt att komma åt tjänsten; lägg in telefonnumret till telefontjänsten i din adressbok eller lägg in kortföretagets hemsida som favorit i webläsaren. Några kortföretag erbjuder också möjligheten att kolla saldot via en app. Hör med kortföretaget och ladda ner deras app innan du ger dig ut i julhandeln. Checka sedan av saldot varje dag du har handlat något. När kontokortsräkningen kommer är det dags att tömma julsparkontot och betala hela räkningen på en gång.
Tänk på! Om du inte betalar alla månadens inköp när fakturan kommer utan bara gör en delbetalning bygger du upp en kredit och får betala ränta. Mer information om kontokort finns på Konsumenternas Bankbyrå. Där kan du också jämföra villkor på nästan 100 olika kontokort.

3) Kvittoknepet
Kvittoknepet är väldigt enkelt och ger snabbt en mycket bra överblick. Det passar alla men är särskilt bra för en familj där inköpen görs av flera personer, för dig som inte har en smart mobil och för dig som inte använder kontokort. Töm plånboken på kvitton varje kväll, nita ihop kvittona och skriv hur mycket du har kvar att handla för på översta kvittot. Skulle du sedan vilja byta någon julklapp är kvittona redan väl samlade.
Tänk på! Om du e-handlar julklapparna mot faktura behöver du själv skriva ut ett kvitto eller skriva upp summan på en lapp så att alla inköp kommer med. Konsumentverkets checklista för e-handel är bra att ögna igenom innan du köper klapparna på nätet.

4) Papper och penna – Pappersknepet
Att använda papper och penna är också enkelt och ger bra överblick för alla i hushållet. Detta alternativ passar alla men allra bäst för en familj som vill ha lite mer detaljerad koll. Skriv upp julbudgeten på ett papper eller block, låt det ligga framme där det är lätt tillgängligt men inte i vägen. Skriv upp hur mycket du eller ni har handlat för varje dag och hur mycket ni har kvar att handla för.
Tänk på! Pappersknepet kräver lite mer jobb än appknepet och kvittoknepet.

5) Handla allt med kontanter – Cashknepet
Det femte alternativet är att ta ut hela julbudgeten i kontanter, förvara dem på ett särskilt ställe, åtskilt från andra kontanter och sedan handla allt med dessa kontanter. Fördelen är att det är enklare att hålla koll på en bestämd summa sedlar än siffror på ett bankkonto eller ett kontokort. Den stora nackdelen är givetvis stöldrisken.

Jag önskar dig en riktigt God Jul 2012.

Bodil Hallin
Familjeekonom, Ikano Bank